Vad betyder och hur uttalas soldatänka
Soldatänka uttalas sold|at|änka.
Ordformer och varianter av soldatänka
Singular
- soldatänka
- obestämd grundform
- soldatänkas
- obestämd genitiv
- soldatänkan
- bestämd grundform
- soldatänkans
- bestämd genitiv
Plural
- soldatänkor
- obestämd grundform
- soldatänkors
- obestämd genitiv
- soldatänkorna
- bestämd grundform
- soldatänkornas
- bestämd genitiv
Soldatänka är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet soldatänka
Den svenska stormaktstiden gick hårt åt skelleftebygden. De flesta män deltog i krigen och bland annat slogs Skellefteå kompani ut helt två gånger, 1709 i Poltava och 1710 i Estland. Soldatänkorna fick dra ett tungt lass vid bygdens långsamma återhämtning i början av 1700-talet.
Oscar Levertin har skildrat hur hon förkroppsligar en hel generation: "Som denna i förtid åldrade kvinna står där i sin änkedräkt med den vita snibbhuvan över de hårda dragens besvikenhet och de blågrå ögonen, som fått oktobers kalla och klara bitterhet, föreställer hon den typiska soldatänka, som Sverige var vid stora ofredens slut".
Lisbetha Olsdotter anges ha kommit från Tysslinge torp i Östuna socken i Långhundra härad, efter att enligt uppgift ha rymt hemifrån och övergivit sin man och sina två barn. Skälet skulle vara makens stora olåt och hordoms skull. På Huvudsta gård hade Lisbetha Olsdotter blivit övertalad av en soldatänka, Sara, som bodde i Munklagersgränd, att förklä sig till man. Detta hade gjorts för att kunna narra och fixera knektänkan Maria, som var känd för sitt intresse för män. Exakt vad detta innebar och vad som var motivet klargjordes inte. År 1678 hade Lisbetha Olsdotter tagit tjänst som dräng hos länsman Jon Persson i Alby i Botkyrka socken.
Efter utbrottet av kriget med Kina 1931 intog FKD en pacifistisk och anti-militaristisk hållning. Efter valet 1932 fick FKD stöd i sina mål av premiärminister Inukai, som dock sköts strax därpå. Saitoregeringen visade sig totalt ovillig i kvinnofrågan, och FKD upphörde därför efter 1933 med sitt arbete hos parlamentarikerna och fokuserade på lokala frågor. Efter 1936 fick kvinnorörelsen i Japan liksom alla andra civila föreningar svårt att verka på grund av den auktoritära samhällsförändringen. FKD blev inte förbjuden, men dess företrädare utsattes för trakasserier så som övervakning och förhör. 1 januari 1938 lyckades dock FKD få igenom lagen om försörjningsstöd till mödrar hos regeringen: det betraktas som dess sista och mest påtagliga framgång, även om den kunde genomföras främst för att den stämde överens med militärens behov för försörjning av soldatänkor.
