Språklig Synonymer Betyder Uttal

• lingvistisk
• verbal

Hur används ordet språklig

1. En gudom (fornsvenska guþdomber) är en personifierad gud, eller en ej personifierad högre stående existens eller ett väsen inom en religion. Det kan förekomma att ordet Gud också används i enbart språklig benämning där man bokstavligen menar en gudom som är en storhet, kraft eller ett naturfenomen. Gudanamn från mytologier har oftast haft bokstavliga betydelser i språk som ord Tor och Frej, Tor betyder åska och har exempel på besläktade språk som engelska och norska varit Thor "God of thunder" eller som på norska: Torden "Tordenguden". (källa)
2. Idiom (språk) – en språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart Idiomatiska uttryck – ett talesätt eller en fast fras som ingår i en språkvarietet. (källa)
3. Sedan år 1975 bedriver Sverige en politik som baserad på integration och har inslag av multikulturalism i praktiken. I Sverige innebär detta bland annat ett uttalat övergripande mål att invandrare ska kunna behålla sin kulturella särart och sitt hemspråk snarare än tvingas till exempel en språklig anpassning för att kunna ta del av det svenska samhällslivet. Av denna anledning har invandrare med annat modersmål än svenska rätt till bland annat gratis tolk/översättning i kontakt med svenska myndigheter och gratis hemspråksundervisning för alla och barn med annat modersmål än svenska. Liksom till övriga invånare ges även offentligt stöd till etniskt, religiöst, kulturellt eller språkligt enhetliga organisationer. (källa)
4. I en snävare bemärkelse avses med intellektuella personer som gjort sig kända för att analysera och ha åsikter om samhället, och om tidens stora frågor. Sådana frågor kan vara av till exempel politisk, filosofisk, språklig, religiös eller kulturell natur. (källa)
5. Inuiter (inuktitut: inuk, 'människa', 'folk') är en grupp arktiska folk som lever i norra Kanada (särskilt Nunavut), Alaska och på Grönland. Inuiterna, som har en språklig gemenskap, är en av de två större folkgrupper som man brukar syfta på när man talar om eskimåer, den andra är yupikerna som lever i de arktiska delarna av Ryssland och i Alaska, och som tillhör en annan språkgrupp. (källa)
6. Förutom de italiska folken fanns flera andra fornfolk vid samma tid i Italien. Eftersom språklig härstamning definierar vilka folk som räknas som italiska, utesluts folk som inte talade italiska språk. Hit hör etrusker, ligurerna, messapier, daunier, peuketer, veneter, de greker som bodde längs de syditalienska kusterna samt kelter på Poslätten. Därutöver kommer andra folkgrupper, som exempelvis campanierna och italioter. (källa)
7. Exilen medför ofrivillig förlust av språklig, social och kulturell samhörighet och förankring. I många länder har exilanter möjlighet att ansöka om asyl som ska skydda dem mot att utvisas tillbaka till det land som de flytt ifrån och där deras rättssäkerhet hotas. (källa)
8. Nynorskan som skriftspråk utvecklades från mitten av 1800-talet. Språkpolitiskt fanns det vid denna tid ett behov av att återupprätta det norska språket, eftersom endast det danska skriftspråket hade använts under den långa dansk-norska unionstiden. Filologen Ivar Aasen, bördig från Ørsta i Møre og Romsdal, drev tesen att ett genuint norskt språk hade överlevt i landets bygder utanför städerna. Det fjällrika landskapet har begränsat kommunikationen och motverkat språklig påverkan mellan olika regioner. Aasen ville undersöka språket i hela landet och företog många och långa vandringar, under vilka han nedtecknade folkspråket. (källa)
9. Varietet eller språklig varietet betecknar inom lingvistik en form av ett språk eller av ett dialektkontinuum. Begreppet varietet är närstående begreppen språk, dialekt, och sociolingvistisk variation, men termen varietet används när man vill undvika att ta ställning till vilken status en språkform har. (källa)