Strid Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder strid, varianter, uttal och böjningar av strid

Strid synonym, annat ord för strid, vad betyder strid, förklaring, uttal och böjningar av strid.

Synonymer till strid

Vad betyder och hur uttalas strid

Strid uttalas strid och är ett adjektiv stritt strida.

Strid betyder:

Ordformer av strid

Böjning (i positiv) strid en ~ + subst. stritt ett ~ + subst. strida den/det/de ~ + subst. Komparation stridare en/ett/den/det/de ~ + subst. stridast är ~ stridaste den/det/de ~ + subst.

Strid är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Andra språk

Strid på Engelska

  • rapid, swift - a rapid stream
  • fight - offensive action, industrial action (strike etc.), election fight (contest), weapons, a dispute about principles, the issue caused conflict in the government, fighting is raging in the border area

Hur används ordet strid

  1. Det kan därför vara värt att uppmärksamma att Fredrik II på 1240-talet författade ett verk om falkenering, varvid han visade på en mycket god förtrogenhet med Aristoteles verk, men inte tvekade att påtala dennes brister, om de stod i strid med hans empiriska kunskaper vilka han erhållit genom egna iakttagelser, men även genom att genomföra vetenskapliga experiment av fåglar. (källa)
  2. En gemensamhetsanläggning får dessutom inte inrättas i strid med gällande detaljplan. Undantag kan dock i särskilda fall medges av en länsstyrelse eller kommun. (källa)
  3. I alliansen mellan England och Holland i kriget mot Frankrike på 1680-talet drack holländarna genever på slagfältet för att dämpa sin rädsla och smärta. Detta berusningstillstånd gjorde holländarna orädda och stryktåliga i strid och kom sedan att kallas Dutch Courage, "nederländskt mod". Senare framställde även engelsmännen sin egen genever under namnet gin. (källa)
  4. Glav är ett medeltida stångvapen bestående av ett eneggat svärds- eller dolkblad fäst i änden av en stång som användes som stöt- och huggvapen i strid. (källa)
  5. Namnet "glima" kommer av ett fornnordiskt ord, "glíma" som betyder "blixtrande sken" eller "kvick rörelse" och överlever i svenskans "glimma" i danskans "glimre" och i norskans "glimt". I en av de äldsta svenska ordböckerna förekommer ordet "glyma" som då betydde "liten strid" eller "kortvarig brottning". På isländska är ordet "glíma" synonymt med brottning i allmänhet, och används även när man talar om icke-nordiska brottningsformer som t.ex. "japansk glíma" som betyder "Ju jutsu". På svenska används termen idag framförallt när man refererar till det traditionella "byxtaget" men även om andra inhemska nordiska brottningsformer. (källa)
  6. Stridsutmattning (även stridströtthet) är en akut stressreaktion på psykiskt trauma som har samband med strid. Stridsutmattning uppträder oftast som en följd av en lång period av psykisk spänning, till exempel långvariga strider utan möjlighet till återhämtning. Plötsliga händelser, såsom en granat som nästan träffar, kan utlösa tillståndet. (källa)
  7. I Sverige utbildades gränsjägarförband vid Lapplands jägarregemente (I 22) i Kiruna. Längs den östra gränsen fanns åtta gränsjägarkompanier utgångsgrupperade efter mobilisering och ett mindre antal fristående gränsjägarplutoner var avsedda att användas längs vår västra gräns. Gränsjägarkompanierna var i skymningsläget (då uttalat krigstillstånd ännu inte råder) självständiga förband. Krigsplaneringen var sådan att dessa i en krigssituation skulle underställas områdets Norrlandsjägarbataljon för gemensam strid och spaning. Båda förbandstyperna hade territorialansvar, dvs. de stannade kvar bakom fiendens linjer. Sverige har också haft ett utbildningsförband med namnet gränsjägare, Norrbottens gränsjägare (Fo 67), Gj 67 Kalix. (källa)
  8. I Internetåldern har många samarbetsprojekt utvecklats där olika sorts information spritts utan krav på enskilt ägandeskap. Ibland står dessa projekt i strid med allmänna lagar (exempel: olaglig fildelning), ibland utvecklas de via nya licenskoncept (exempel: Wikipedia och andra Creative Commons-relaterade projekt). Från engelskan har avledda begrepp som hackathon (sammankomst av hackare) och editathon (jämför skrivstuga) spritts vidare. (källa)
  9. Ursprungligen var herrfrisörerna barberare och hade som uppdrag att, inom sitt skrå, i städerna sköta männens hår och skägg, samt att i någon mån bidra till männens hygien genom badarverksamhet. Då barberarna hade skarpa instrument som rakknivar fick de också behandla sår och skador där kniven behövdes för läkning. Barberarna medföljde styrkorna under krig samt bistod officerare och soldater med fältsjukvård. En sådan barberare, även kallad bardskär eller bardskärare, assisterade som fältskär och utförde då ingrepp som att öppna bölder, amputera lemmar samt förlösa kvinnor som följt männen i strid och inte kunde klara födandet själva. (källa)
  10. I Europa kan man under medeltiden se en förändring av klingorna från främst huggvapen, till att mer bli stickvapen. Detta skedde i takt med att rustningarna blev vanligare och mer heltäckande senmedeltiden så att det inte längre var lika lätt att hugga mot någon oskyddad kroppsdel. Man tvingades istället att sticka motståndaren i glipor eller svaga punkter i rustningen. I Japan ledde samma utveckling till att spjutet blev den japanske riddarens (samurajen) främsta vapen vid rustad strid. De japanska svärden fick böjda klingor som var ännu bättre lämpade för hugg och användes främst i strid utan rustning (Dessa två påståenden är tveksamma - se diskussion). Under hela perioden har det dock funnits stora variationer i klinglängder och utformning. I exempelvis Indien fanns svärd som var böjda "åt fel håll" där eggen var på konkava kurvan och spetsen var tung för att få ett bättre moment vid hugg. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Populärast:

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.