Studerande Synonymer Betyder Uttal

• elev
• student

Hur används ordet studerande

1. Imamerna bildar inget särskilt stånd och har därför heller ingen särskild dräkt. De tas ofta bland fattiga, fromma studerande, och då de ur moskéns kassa får blott en mindre lön försörjer de sig vid sidan om. En imam kan när som helst på förekommen anledning avskedas av moskéns nasir (förvaltare). Han förlorar då sin titel av imam och kan ersättas med någon annan som är kompetent att förrätta hans syssla. (källa)
2. På 2000-talet har multifunktionshuset Lumo byggts i stadsdelen. Järnvägsstationen och församlingscentret har också förnyats. Många studerande bor i Korso i de studentbostäder som byggts där. I framtidsplanerna finns en idrottspark mellan Räckhalsbacken och Brännberga. (källa)
3. En förordning om att upprätta ett lantvärn inrättades och plikten omfattade ogifta män i åldrarna 18 till 25 år, men med undantag för stora grupper, bland annat studerande och bönder med eget jordbruk. Lantvärnet kom att bestå av cirka 30 000 man. (källa)
4. Paul lämnar sin lantliga trygghet i mellanvästern för att börja på college i New York. Väl framme får han dela rum med Adam, Chris och Noah, tre killar som helst bara vill festa hela dagarna och som inte alls tycker att Paul och hans studerande hör hemma på ett college. Men Paul är fast besluten att han ska sköta sin studietid så han inte blir av med sitt stipendium, vilket inte är det lättaste med de rumskamraterna. En dag anmäler Adam, Chris och Noah Paul för att kunna kasta ut honom från rummet så att de ska kunna festa ostört. Ensam och övergiven hittar Paul husrum hos en veterinär om han hjälper till med att ta hand om djuren. (källa)
5. Ämnena vid studentexamensproven är Modersmålet (finska, svenska eller samiska) eller – för invandrare – svenska eller finska som andra språk, det andra inhemska språket (finska eller svenska), främmande språk (engelska, tyska, franska, ryska, spanska, italienska, portugisiska, latin, samiska), matematik och realämnen (fysik, kemi, biologi, geografi, religion, livsåskådning, psykologi, filosofi, hälsokunskap, historia och samhällslära). En abiturient (sista årets elev vid gymnasium) ska vid studentexamensanmälan utöver modersmålet välja minst tre obligatoriska ämnen, varav minst ett främmande språk och högst ett realämne. Fler ämnen kan skrivas som frivilliga. Mängden ämnen som kan skrivas begränsas i praktiken av att vissa av språkproven hålls samma dag, liksom vissa av realproven. Ett underkänt prov i ett obligatoriskt ämne kan kompenseras med tillräckligt goda resultat i andra ämnen, medan underkänt resultat i frivilliga ämnen inte noteras. För att skriva ett ämne i studentexamen krävs det endast att den studerande har läst de obligatoriska kurserna. Det rekommenderas ändå att man även läser de fördjupade kurserna i ämnet. Dock kan man inte välja ett prov för en lång lärokurs om man studerat en kortare. (källa)
6. Nollning, inspark eller mottagning, är beteckningar för initieringsriter för nya studerande vid en skola. Nollningar förekommer vid såväl högskolor och universitet som gymnasier. Vid finländska högskolor har gulnäbbsintagning en liknande funktion. (källa)
7. Enligt Svenska Akademiens Ordbok betyder ordet "plugghäst": '... (ngt nedsättande) studerande som ägnar mycken tid åt läxläsning l. studier.' Sedan 1700-talet kan ordet även syfta på en möbel där användaren sitter gränsle på en sadel framför en fastskruvad bordskiva. (källa)
8. Kyrkolagen föreskrev att prästexamen hölls av domkapitlet och omfattade humanistiska och teologiska läroämnen. Något krav på högre teologiska studier existerade inte vid denna tid. Sedan det från 1750-talet blev vanligare att blivande präster någon tid studerade vid universitetet, avlades dock fortfarande ingen annan teologisk examen än den examen theologicum som var obligatorisk för alla juris, medicine och filosofie studerande. Professor i filosofi, juridik och medicin med prästerliga prebenden prästvigdes dock utan prästexamen efter 1750, liksom teologie professorer efter 1798. (källa)
9. Jean-Jacques Lapeyronnie – Paul, fransman, studerande. (källa)
10. Skola (skoluppgift) är en institution där elever, eller studerande, under ledning av lärare kan tillägna sig utbildning. Praktiskt taget alla länder har egna skolväsen där den grundläggande utbildningen ofta är omkring nio år, därefter gymnasium och därefter universitet och högskolor. På lägre nivåer är skolinstitutionerna reglerade så att anpassade lokaler, utbildad personal, olika former av skolplikt, pedagogik, metodik och ämnesinnehåll tillsammans skall klara av att förmedla den kunskap, kultur, information och de färdigheter som respektive lands befolkning anser vara av vikt för de blivande myndiga medborgarna. Institutionen har funktionen massmedium. och består ifall den är statlig av ett påbud från allmänheten. Påbudet är som regel stadfäst i en skollag. (källa)