Vad betyder och hur uttalas tritium
Tritium uttalas triti|um [tri´t(s)i-] -et el. tritiet el. tritium.
Tritium betyder radioaktiv isotop av väte.
Ordformer och varianter av tritium
Singular
- tritium
- obestämd grundform
- tritiums
- obestämd genitiv
- tritiumet
- bestämd grundform
- tritiumets
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer singular
- tritiet
- bestämd grundform
- tritiets
- bestämd genitiv
- tritium
- bestämd grundform
- tritiums
- bestämd genitiv
Tritium är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tritium
Det lättaste grundämnet är väte med den kemiska beteckningen H som står för hydrogen. Väte utgör tillsammans med helium de ursprungliga – och vanligaste – grundämnena i universum. Väte består av en proton och en elektron. Deuterium och tritium är väteisotoper med en respektive två neutroner.
Väte är det enda atomslag förutom radon och torium som har egna namn för några av sina isotoper. Symbolerna D och T används ibland, inofficiellt, för deuterium (2H) respektive tritium (3H). Protium, deuterium och tritium finns naturligt. Ytterligare några kortlivade isotoper har producerats i partikelacceleratorer, nämligen 4H, 5H och 7H.
I fusion slås lätta atomkärnor ihop och bildar en tyngre. Exempelvis kan kärnor av väteisotoperna deuterium (D) och tritium (T) slås ihop och bilda heliumkärnor samt neutroner. Om de ursprungliga kärnorna som slås ihop är tillräckligt lätta, så är oftast deras sammantagna vilomassa större än vilomassan för den hopslagna kärnan. Överskottsmassan övergår i fri energi.
Alla ämnen i det periodiska systemet har flera kända isotoper, varav de flesta är radioaktiva, men alla grundämnen upp till atomnummer 82 (bly) har minst en stabil isotop, med undantag av teknetium (atomnummer 43) och prometium (atomnummer 61). Som ett exempel kan det nämnas att det lättaste grundämnet väte har sju kända isotoper – varav de tre med längst halveringstid är protium (1H, stabil), deuterium (2H, stabil) och tritium (3H, sönderfaller med en halveringstid om 12,33 år). De andra kända isotoperna 4H, 5H, 6H och 7H har dock alla en halveringstid om mindre än en zeptosekund. Tritium är således nuklidkartans minsta radionuklid.
Förr i tiden användes radium (speciellt radiumklorid) till att göra självlysande klockvisare. Efter att flera klockvisarmålare hade dött i skelettcancer (se vidare Radiumflickorna) förbjöds denna användning. Radium användes på klockvisare till slutet av 1950-talet, men numera använder man tritium.
Tritium (av grekiskans tritos = den tredje) är en isotop av väte med två neutroner förutom protonen, alltså totalt tre kärnpartiklar (nukleoner). Isotopen betecknas 3H eller T. Det upptäcktes 1934 av M. L. E. Oliphant, Paul Harteck och Ernest Rutherford.
