Tro på Synonymer Betyder Uttal

• lita

Hur används ordet tro på

1. Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar. Trons visshet härrör från en eller flera gudomlig varelsers auktoriteter och trovärdighet. Enligt Martin Luther skulle en tro utan sådan grund vara bara en godtrogen tilltro och förtroende. Denna tillit är en väg till frälsning, som i kristendom och islam. I andra religioner finns det andra vägar, som lydnad till lagen, i judendom, eller insikt och kännedom om världens väsen, i buddhism. Inom mystikens grenar intar insikten och kunskapen trons plats, i motsats till förnuftsreligion. En förvrängd form av tro är övertro eller vidskeplighet. Bokstavstro innebär tro på den exakta ordalydelsen hos en text, vanligen en religiös urkund. (källa)
2. Redan i skapelsens begynnelse lovade Gud att sända en frälsare (Första Mosebok 3:15). Ungefär 2000 år före Kristus utvalde han Abraham till att bli ett stort folk, i vilket Frälsaren skall födas (Första Mosebok 12:3). Gud förberedde sedan sitt folk på många sätt för den kommande Messias. Han lärde dem tro på en enda Gud (Femte Mosebok 6:4). Han lärde dem hur de skulle leva genom att ge dem en lag (Andra Mosebok 20). Lagens uppgift är enligt Paulus tro att hjälpa människorna att förstå att de inte kan bli rättfärdiga själva (Romarbrevet 3:20). Gud instiftade offerväsendet, enligt samme författare, för att visa att det krävs utgjutande av blod, för att försona synd (Tredje Mosebok 4). Djurens blod var dock inte tillräckligt, utan pekade fram mot Jesus (Hebreerbrevet 9:11-14). Gud talade också bokstavligt om en kommande Frälsare (Jesaja 53). (källa)
3. Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter. (källa)
4. En viktig faktor för ett framgångsrikt arbete med att sprida felaktig information ligger i det faktum att en läsare måste ha en balanserad uppfattning om vad som är sant och vad som är falskt. Läsarna får inte vara lättlurade, men får heller inte tro att all information är felaktig. Det finns alltid en viss risk för att balanserade läsare ändå kommer att tro på en felaktigt påstående eller att tro att det som är sant egentligen är falskt. Personens tolkning av informationen påverkas av tidigare åsikter eller uppfattning. Om en läsare tror på ett visst påstående, utan att kontrollera det närmare, är det mer sannolikt att vederbörande tror på sådant som motsvarar dennes tidigare uppfattning eller åsikt. Detta kan få läsaren att tro att felaktig information är korrekt och sprida den vidare. (källa)
5. Inom den filosofiska disciplinen kunskapsteori (även kallad epistemologi) utgår man ofta från Platons definition av kunskap som "trosföreställningar som är både sanna och man har goda skäl att tro på", men det finns även andra teorier som den rationalistiska och empiristiska traditionen med Descartes och Locke som företrädare samt Kant som bidragit till en sammanjämkande syntes av dessa traditioner. Där diskuteras även hur kunskap kan rättfärdigas. (källa)
6. Prövningar är enligt Bibeln något Gud utsätter människorna för. Enligt Första Moseboken satte han Abrahams tro på prov genom att beordra honom att offra sin son Isak på Moria berg. När Abraham sträckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son ropade Herrens ängel till honom från himlen och sade: "Abraham! Abraham! Lyft inte din hand mot pojken, och gör honom inget ont. Nu vet jag att du fruktar Gud, nu när du inte har vägrat mig din ende son," (1 Mos. 22:10-12). Gud välsignade Abraham för hans lydnad (1 Mos. 22:18). (källa)
7. Till sitt ursprung är alltså ordet "fundamentalism" kristet. Och det är genom en sentida betydelseförändring som vi börjat tala om muslimska fundamentalister eller politiska fundamentalister. Syftningen är då inte bara en tro på grunderna utan även en separatism och en tanke på exklusivitet. (källa)
8. Hedenius blev framför allt känd genom sin bok Tro och vetande (1949). I boken formulerades Den intellektuella moralens maxim, att man inte skall tro på något som det inte finns förnuftiga skäl att anse vara sant. Boken gav upphov till en av de mest omfattande kulturdebatter som förts i Sverige. Den handlade om kristendomslärans sanningsanspråk men också om kyrkans ställning i samhället. Han förkastade organiserad kristendom, åtminstone i den tappning som Svenska kyrkan ("Religionsdepartementet") utgjorde. I boken redogjorde han för tre postulat som teologin inte uppfyller och därmed omöjliggör en rationell diskussion om religion. Enligt Hedenius gör detta att teologin inte kan klassas som vetenskap, utan snarare tillhör kvasivetenskaperna. (källa)
9. Tradition – en stark tro på en viss politisk eller social ordning som har funnits där länge. (källa)
10. Ateism (ickegudstro) betecknar uppfattningar som saknar tro på att gudar och andra övernaturliga väsen existerar. Ateism innefattar ofta, men inte nödvändigtvis, ett aktivt avståndstagande från religiös tro och kult, vilka betraktas som vidskepelse. Ateism kan också vara en beskrivande term för ett religiöst eller filosofiskt system, som saknar egentlig gudsföreställning, exempelvis vissa former av Buddhism. (källa)