Vad Synonymer Betyder Uttal

• baksida av underben
• underben
• va

Hur används ordet vad

1. Zigenare – vad är det? var en vandringsutställning som producerades 1974 av den statliga myndigheten Riksutställningar. Den handlade om synen på de svenska romerna, deras historia och kultur och hur de levde sina liv i mitten på 1970-talet. Utställningen turnerade till ett större antal orter i Sverige mellan åren 1975 och 1986. (källa)
2. Musikvetenskapens huvudfråga är Quid est musica? Vad är musik. (källa)
3. Vad som är gällande rätt definieras som den skrivna och oskrivna lagen, rättsnormativister anser i John Lockes anda att rätt kännetecknas av en igenkänningsregel, men Locke var dock naturrättsteoretiker och rättsnormativismen skär genom rättsteorins olika skolor. Rättspositivismens motsats är i högre eller lägre grad naturrätten och därmed kontraktualismen och humanismen, att det finns ett rätt och fel oavhängigt den skrivna lagen (det vill säga lagstiftarna och lagtolkarna) eller rådande moraluppfattningen eller att det finns en överallt gällande rätt för människan oavsett lagstiftning eller samhällsnorm. (källa)
4. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "vän till visdom", är en intellektuell disciplin som kritiskt studerar de mest grundläggande frågorna. "Finns det någon verklighet utanför mina tankar?", "Vad är kunskap?", "Vad är sanning?", "Vad gör en handling värdefull?", "Har människor och djur värde och är de i så fall lika eller olika?", "Vad är tid?" är frågor som traditionellt har ställts inom filosofin. (källa)
5. Kiasm (av den grekiska bokstaven χ, chi) är en stilfigur med spegelartad konstruktion. Ordet betyder egentligen "korsställning". Kiasmen kommer ur den senare delen av den retoriska traditionen och förekommer ofta i bland annat Bibeln, Shakespeares Hamlet och Homeros Illiaden. Formen för en kiasm är uppbyggd enligt modellen A B A. Först finns en sats med en viss struktur, till exempel "fråga inte vad (A) ditt land kan göra för (B) dig". I nästföljande sats har orden skiftat plats "utan fråga istället vad (B) du kan göra för (A) ditt land". Ett spegelförhållande råder alltså mellan vissa delar av orden i satserna. (källa)
6. Relationen har vanligtvis en riktning som går från ett ord till ett objekt, och referens i den riktningen kallas denotation. Ordet denoterar objektet. Men relationen kan även gå i båda riktningarna och kallas exemplifiering. Till exempel ett grönt färgprov exemplifierar vad ordet "grönt" denoterar. Ibland används relationen i en cirkulär riktning, reflexivt, och kallas självreferens. Till exempel när ordet "ord" refererar till sig själv. (källa)
7. Det öppna fältet, även kallat Arenan, bildas av det jag vet om mig själv och vad andra vet om mig. Att fältet blir större innebär att öppenheten ökar. Detta sker när min exponering, min tydlighet mot andra ökar samtidigt som min lyhördhet för andra ökar och jag tar emot feedback. (källa)
8. Etik (etiker) (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en teoretisk och kritisk reflektion över moralen. Den är en vetenskaplig disciplin som hör hemma dels inom den praktiska filosofin (moralfilosofi), dels inom teologin (moralteologi). Som en vetenskap om moralen studerar den frågan om moraliska omdömens semantiska funktion och frågan om hur moraliska omdömen kan berättigas. Det finns även inriktningar inom filosofi som menar att filosofi inte är en vetenskap utan att det är ett eget område som är jämförbart med vetenskap. Inom vetenskap vill människan nå opersonliga universella svar, men inom filosofin menas då att svaren ofta i någon bemärkelse är personliga. Etiken behandlar också kritiskt frågorna om vad som utmärker en god handling och vad som kännetecknar en god människa. Studiet av etik brukar delas in i tre underområden: normativ etik, metaetik och tillämpad etik. (källa)
9. Gåta (från fsv. gata genom fnor. och isl. gete, "gissa") är ett kärnfullt och enigmatiskt uttalande, ofta i form av en fråga som inbjuder lyssnare att tolka vad som just sagts. Gåtan är en lek med ord och betydelser som kan ta många former, t.ex. en motstridig liknelse, en vits, en enkel sentens eller en rad vagt beskriva händelser som staplas på varandra. (källa)
10. Rättsvetenskap eller jurisprudens är huvudsakligen teorin och filosofin om rätt, det vill säga det vetenskapliga studiet av juridik. Rättsvetenskapliga studenter (juris studenter, jur.stud.) försöker förstå den grundläggande rättens natur och försöker analysera dess ändamål, struktur och praktiska användning. Rättsvetenskapliga akademiker hoppas att erhålla en djupare förståelse förätten, den makt som den utövar och dess roll i det mänskliga samhället. På praktiska nivåer hoppas vissa jurister på att förbättra samhället genom att studera vad rätten är, vad den borde vara och hur den egentligen fungerar. De söker en djupare förståelse för, vad som verkar vara, ett rättssystems oförutsebara och osäkra natur. (källa)