Vad betyder och hur uttalas vedervåga
Vedervåga uttalas veder|våga -de.
Vedervåga betyder (åld.) sätta på spel, ta risken av och våga sig på.
Ordformer och varianter av vedervåga
Aktiv
- vedervåga
- infinitiv
- vedervågar
- presens
- vedervågade
- preteritum
- vedervågat
- supinum
- vedervågande
- presens particip
- vedervåga
- imperativ
Passiv
- vedervågas
- infinitiv
- vedervågas
- presens
- vedervågades
- preteritum
- vedervågats
- supinum
Vedervåga är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet vedervåga
Adelborg har med dragning åt personligheter som Kierkegaard, Carl Jonas Love Almquist, Dostojevskij och Vilhelm Ekelund framträtt med centralpsykologiska essayer och religiösa meditationer, bland vilka märks Om det personligt andliga (1907), Våga, vedervåga (1908) samt den personligt genomlevda bekännelseboken Afsides (1923).
Stycke 3 handlar om böter till biskopen vid mord och misshandel på helgdagar och kyrkofrid. I städerna förekom stora religiösa fester och marknader vid de särskilda helgdagarna. I yngre Västgötalagens kyrkobalk 52 återfinns endast liknande stadgande om brott mot kyrkofriden i Skara på skärtorsdagen. Den som sårar eller dräper på kyrkogården i sin dårskap skall böta tre mark till biskopen. Om han gör det inne i kyrkan nio mark, och får aldrig rätt att återkomma i landet förrän biskopen beder för honom, och efter det böter han ytterligare 20 mark. Stadgandet infördes sedan i yngre Västgötalagens kyrkobalk, stycke 52, med den skillnaden att bannlysning löstes med 3 mark. Liknande bestämmelser fanns redan i den äldre Västgötalagens kyrkobalk, stycke 12, Blir någon dräpt eller sårad på kyrkogård, gälde åt biskopen 3 mark. Då skall han icke förrätta gudstjänst, förr än han har biskopens lov därtill, med mindre han vedervågar tre marker. Även behandlas kyrkofrid och vägfrid till och från kyrkan i en stadga av Magnus Ladulås.
