Vad betyder och hur uttalas verkstadsarbetare
Verkstadsarbetare uttalas verk|stads|arbet|are.
Ordformer och varianter av verkstadsarbetare
Singular
- verkstadsarbetare
- obestämd grundform
- verkstadsarbetares
- obestämd genitiv
- verkstadsarbetaren
- bestämd grundform
- verkstadsarbetarens
- bestämd genitiv
Plural
- verkstadsarbetare
- obestämd grundform
- verkstadsarbetares
- obestämd genitiv
- verkstadsarbetarna
- bestämd grundform
- verkstadsarbetarnas
- bestämd genitiv
Verkstadsarbetare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet verkstadsarbetare
I motsats till då vanliga fotogenkök, som hade veke och kunde osa, förgasades i primusköket fotogenet i en brännare dit bränslet pumpades sedan det uppvärmts med sprit. Uppfinnaren av köket var förmodligen Ludvig Holm, en på Aktiebolaget Separator anställd arbetare. Separator hade tillverkningslokaler i samma fastighet och här var även Frans W. Lindqvist anställd som verkstadsarbetare. Idén fullföljdes sedan av Lindqvist och dennes bror. Sannolikt hade de också kännedom om Carl Richard Nybergs blåslampa, som då var någorlunda färdigutvecklad. De första exemplaren hade Lindqvist tillverkat på sin fritid och sålt till vänner och bekanta.
Många inom vänstervågen var unga studenter, författare eller intellektuella eller på annat sätt knutna till den akademiska världen. Detta kan jämföras med protester tidigare under 1900-talet, då det främst var fabriks- och verkstadsarbetare som var ute och demonstrerade. Inom studentrevolten sågs ofta det egna handlandet som en del av en mycket större internationell samtidig kamp med gerillakamper, bondeuppror, strejker och demokratiska politiska massrörelser, oavsett om dessa i sin tur ville förknippas med vänsterrörelser eller inte. Vanligt var bland annat att man demonstrerade mot USA:s krigföring i Indokina.
Alf O. Johansson var en av grundarna av Svenska kommittén för arbetslivshistorisk forskning och en av redaktörerna för dess antologi ''Dagsverken – 13 essäer i arbetets historia'' (1994). Johanssons bidrag, kapitlet En energi hade vi innerst inne, handlar om verkstadsarbetarnas makt i produktionen. I doktorsavhandlingen ''Den effektiva arbetstiden'' (1977) behandlas arbetsintensitetens problem inom den svenska verkstadsindustrin.
1 maj Över 3 000 verkstadsarbetare runtom i Sverige strejkar.
Han erhöll Aftonbladets litteraturpris 1987. Debuterade som scendramatiker 1986 med pjäsen Skärbrännaren, om två verkstadsarbetare som möts i ett omklädningsrum (Fria Proteatern). Samma år utkom boken Papperskorg (Fyra berättelser, Alba). Han har också skrivit pjäserna Kidnapparen (1987), Järnbörd (1988), Lilja (1990), Stålverket (1995), Sken (1998) och Turister (2007). Dahlströms roman Psykodrama nominerades till Sveriges Radios Romanpris för 2015.
Han var son till lanthandlaren Lars Assarsson och Maria Albertina Rönnberg samt från 1899 gift med Jenny Gustafson. I sin ungdom sattes han i lära i färgareyrket men han trivdes inte med sin tillvaro utan utvandrade till Amerika 1890 där han under flera år var anställd som verkstadsarbetare vid järnvägsverkstäderna i Pullman. Han anställdes som annonsackvisitör vid tidningen Svenska Amerikanaren i Chicago 1895. Från 1905 fram till sin död var han tidningens annonschef. Han studerade konst en kortare tid vid Chicago Art Institute, som blev honom till hjälp när han utförde illustrationer för sin arbetsgivare. Bland annat illustrerade han flera av Svenska Amerikanarens julnummer samt kalendern Prärieblomman 1903. Han var dessutom en talangfull skribent både i vers och prosa och fick flera av sina texter återutgivna i olika svensk-amerikanska tidningar. Som målare nådde han en god amatörstatus och några få av hans målningar antogs i de amerikanska utställningarna.
Verkstadsarbetare på Engelska
- factory worker
