Vad betyder och hur uttalas verkstadschef
Verkstadschef uttalas verk|stads|chef.
Ordformer och varianter av verkstadschef
Singular
- verkstadschef
- obestämd grundform
- verkstadschefs
- obestämd genitiv
- verkstadschefen
- bestämd grundform
- verkstadschefens
- bestämd genitiv
Plural
- verkstadschefer
- obestämd grundform
- verkstadschefers
- obestämd genitiv
- verkstadscheferna
- bestämd grundform
- verkstadschefernas
- bestämd genitiv
Verkstadschef är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet verkstadschef
Jean Bolinder blev verkställande direktör för företaget och ledde den mekaniska verkstaden tillsammans med brodern Carl Gerhard Bolinder, som verkade som arbetsledare och verkstadschef.
Alfred Lundberg - verkstadschefen.
1891 återvände Oscar Hult till USA medan Alrik stannade kvar som verkstadschef för bolaget. 1893 flyttade Oscar tillbaka till Stockholm och tillsammans med Alrik satte han 1894 upp en experimentverkstad i gårdshuset vid Sankt Eriksgatan 9. Förutom sina experiment tillverkade de även olika hushållsartiklar till avsalu, bland annat en egenkonstruerad konservöppnare. Bröderna intresserade sig vid denna tid främst för sin uppfinning centratorväxeln och utvecklade flera maskiner som utnyttjade denna och bildade för ändamålet AB Centrator. De konstruerade även en roterande ångmaskin där friktionsförlust på grund av vingens släpande eliminerades. För exploatering av denna uppfinning bildade bröderna 1895 AB Bröderna Hults rotationsångmaskin.
Frans Lundgren var son till bergsmannen Olof Lundgren. Efter examen vid Borås tekniska elementarskola 1879 blev han ritare och konstruktör hos Martin Wiberg i Stockholm 1880-1882 där han arbetade för att ta fram en maskin för tändsticksasktillverkning. Lundgren lämnade dock arbetet där för att 1882-1883 driva en experimentverkstad tillsammans med C A Holm för att utveckla en tändsticksaskmaskin åt fabrikör Gerhard Arehn vid AB Nya tändsticksfabriken. En ytteraskmaskin konstruerades, liksom en etiketteringsmaskin som patenterade i april 1882 och en inneraskmaskin som patenterades i juni 1883. Lundgren lämnade i slutet av 1883 samarbetet med Holm för att fortsätta arbetet med Oscar Arehns son bergsingenjör Gerhard Arehn vid dennes mekaniska verkstad på Kungsholmen. Lundgren kom här att bli teknisk ledare och verkstadschef vid verkstaden. Efter återkomsten från en studieresa i Tyskland, Österrike och Frankrike fortsatte han arbetet med att förbättra sina tändsticksaskmaskiner. Sedan Oscar Arehn 1889 lagt ned sin tändsticksfabrik flyttade Lundgren 1890 till Södertälje för att fortsätta sina experiment på egen hand. 1893 återvände han dock till Stockholm för att fortsätta arbetet vid Gerhard Arehns mekaniska verkstad. Sedan firman 1896 ombildats till aktiebolag blev Lundgren ledamot av dess styrelse. 1916 lämnade han arbetet vid den mekaniska verkstaden och samtidigt styrelseposten i företaget.
Ryno Lundquist var son till bibliotekarien Claes Andreas Ryno Lundquist. Han studerade vid Falu högre allmänna läroverk 1907-1910 och därefter vid Kungliga Tekniska högskolan och avlade en examen vid fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi där 1913. Lundquist arbetade som konstruktör vid Morgårdshammars mekaniska verkstads AB 1913-1916 och var lärare i matematik vid Norrbärke tekniska aftonskola 1914-1916 och vid Smedjebackens privata samskola 1915-1916. Han arbetade 1916-1918 som konstruktör vid AB Gröndals patenter 1916-1918 och var ritkontorschef och biträdande verkstadsingenjör vid AB Västeråsmaskiner i Morgongåva. Lundgren var 1920-1921 verkstadschef vid Ljunggrens Verkstads AB i Kristianstad, extralärare i bland annat mekanik vid Tekniska gymnasiet i Örebro 1921-1925 och blev 1921 besiktningsman för bland annat ångpannor.
Vid racertävlingama i Vram 1934 träffade han den norske föraren och Bugattifantasten John Erik Isberg. Isberg hade Volvo-agenturen för Norge och anställde Helmer Petterson som konstruktör av gengasaggregat vid Isbergs Bilservice i Oslo. Han kom att stanna fyra år i Norge. Ett av de mest lyckade gengasaggregaten, Isbergs Gasgenerator, monterades på en Fordlastbil, som användes för att köra Isbergs Bugatti-racer till tävlingarna. Från Oslo kom Helmer Petterson till Stockholm, där han blev verkstadschef hos Gustaf Byrenius under ett år och därefter fick han 1937 anställning i Örebro som verkstadschef hos Gustafsson och Görtz, Ford-försäljaren i staden. Under denna period föddes det berömda Lion-aggregatet. Lion nr 1 byggdes på tio dagar och tio nätter 1939, monterades på en Ford, modell A och blev en stor succé.
