Vingspann Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder vingspann, varianter, uttal och böjningar av vingspann

Vingspann synonym, annat ord för vingspann, vad betyder vingspann, förklaring, uttal och böjningar av vingspann.

Vad betyder och hur uttalas vingspann

Vingspann uttalas ving|spann och är ett substantiv, böjs som ³spann.

Vingspann betyder:

Ordformer av vingspann

Singular

vingspann
obestämd grundform
vingspanns
obestämd genitiv
vingspannet
bestämd grundform
vingspannets
bestämd genitiv

Plural

vingspann
obestämd grundform
vingspanns
obestämd genitiv
vingspannen
bestämd grundform
vingspannens
bestämd genitiv

Vingspann är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet vingspann

  1. Flygödlorna, pterosaurierna, var de största flygande djur som existerat på jorden. Till en början var de relativt små, men undre yngre krita fanns det arter som hade ett vingspann på 12–14 meter. (källa)
  2. Gammaflyet har ett vingspann på mellan 35 och 50 millimeter. Framvingarna är på ovansidan mönstrade med fält och linjer i olika storlekar i olika bruna, grå och gulvita nyanser. En iögonfallande detalj är en silvervit teckning mitt på vingen som liknar bokstaven Y eller den grekiska bokstaven gamma, γ. Bakvingens ovansida är ljusare gråbrun med ett brett mörkare brunt ytterkantsfält. På mellankroppen har den ett par bruna hårtofsar. (källa)
  3. Grågåsen är en stor och kraftig gås, den största grå gåsen inom släktet Anser med en kroppslängd på 74–84 cm och ett vingspann på 149–168 centimeter Könen hos grågåsen är lika men varierar något i vikt. En hane av nominatformen väger 2600–4560 gram och honan 2070–3960 gram medan hanen hos rubrirostris väger 2800–4100 gram och honan 2450–3600 gram. Grågåsens huvud är stort och halsen tjock och de är ljust brungrå, ovansidan är brunaktig med ljusgrå fjäderkanter, bröstet och buken är ljusgrå, övergumpen är ljust askgrå, undergumpen och bakkanten av stjärten är vit. Den saknar vitt på huvudet till skillnad från exempelvis bläsgås och fjällgås. Dess ben är matt rosafärgade. (källa)
  4. Gråsiskan är i storlek och form som en hämpling men med en mer kluven stjärt. De övre kroppsdelarna är grå- till vitaktiga med mörkare fläckar. Hjässa och panna äröda i olika stor utsträckning, hakan svart och vingarna har ljusa fjäderkanter. Den adulta hanens bröst är om våren rosenrött men om vintern kan den vara helt vit på bröstet eller med mycket lite rödrosa ton på bröstet. Honans bröst är gulgrått. Fågeln har en kort, triangelformad gul näbb, svart fjäderparti runt näbbroten och ett mycket tunt svart tygelstreck. Kroppslängden är ungefär 11,5–14 cm har ett vingspann på 20–25 cm och väger ungefär 14 gram. (källa)
  5. Grönbenan är en långbent snäppa med proportioner som en rödbena fast i mindre format och med kortare näbb som är gråsvart. Grönbenan blir mellan 18,5 och 21 centimeter, har ett vingspann på mellan 35 och 39 centimeter och väger 34-98 gram. Den adulta grönbenan har på sommaren en grovt vattrad rygg i grått, vitt och beige. Vintertid har den en liknande dräkt men gråare och med ett mer enfärgat bröst. Den juvenila fågeln har en brunare ton och är finare vattrad på ryggen i beige. I alla dräkter har den ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck. Den liknar skogssnäppan (T. ochropus) men är lite ljusare i teckningen, har ganska ljus vingundersida och en suddigare gräns mellan halsens grå och bukens vita fjädrar. Den har också längre ben än skogsnäppan, som i flykten sticker tydligt ut bakom stjärten. Dessa är även ljust gulgröna istället för skogsnäppans grågröna ben. (källa)
  6. Grönfinken är en ganska kompakt fågel med kraftig finknäbb. Den är 15-16,5 cm lång, har ett vingspann på 25–28 cm och väger ungefär 30 gram. Den adulta hanen är grågrön på ovansidan, har gulgrön övergump, gröngul undergump och har svartaktiga ving- och stjärtpennor med gula ytterfan. Honan går mera i gråbrunt. (källa)
  7. Grönsiskan är en liten fink som mäter 12–13 cm, har ett vingspann på 20–23 cm och en vikt på ungefär 12 gram. Den har en kort, konformad och spetsig liten näbb. Stjärten är kort och kluven. Den adulta hanen är grön på ryggen och bröstet med gulgrön vingovansida med kraftiga svarta partier. Buken och undergrumpen är grågrön med svart vattring. Den har en svart strupfläck och hjässa. Den adulta honan och juveniler saknar dessa svarta partier och är överlag mer anonyma med ljust grågrön dräkt med mörk vattring. Dock uppvisar grönsiskan, på ovansidan vingen, i alla dräkter två ljust gulgröna vingband omgärdat av svarta partier, ljusgrön övergump, och den mörka stjärtbasens ytterkanter har också var sitt ljust gulgrönt parti. (källa)
  8. Grönsångaren är ungefär 11–13 centimeter lång, har ett vingspann på 19–24 centimeter och väger ungefär 8–13 gram. Ovansidan är grön och bröstet gulvitt. Den har vit buk, gul strupe samt lång och tydligt gult ögonbrynsstreck. Honor och hanar har samma färger. Visuellt kan man skilja den från gransångaren och lövsångaren på dess klarare färger, långa vingar och kortare men bredare stjärt. Karakteristiskt är också kontrasterande ljusa kanter på tertialer, vingpennor och större täckare. (källa)
  9. Gulsparven är 15,5–17 centimeter lång och har ett vingspann på 23–30 centimeter. Vikten kan uppgå till 30 gram. Den är långstjärtad och i alla dräkter har den en ostreckad rödbrun övergump och gula inslag i fjäderdräkten. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.