Synonymer till befattning
Hur används ordet befattning
Adjutant – en militär befattning.
Adjutant är en militär befattning för en officer vars uppgift är att biträda en kunglighet, minister eller militär chef i praktiska detaljer. Adjutant används också som beteckning på vissa stabsofficerare eller stabsunderofficerare.
Den som är utsänd från staten till det främmande landet och har en avlönad befattning är en så kallad karriärkonsul eller.
Värnpliktiga gruppchefer, mellan 1972 och 2010 då värnpliktssystemet lades i malpåse, hade uttagning som gruppbefäl under den militära grundutbildningen. Gruppbefälsvärnpliktiga uppnådde graden korpral under grundutbildningen och krigsplacerades därefter som furir. Före 1982 fanns även graden överfurir, och sedan 2009 utnämns inga nya furirer. Utbildningstiden varierande mellan lägst 290 och högst 455 dagar beroende på vapenslag samt befattning.
I det Osmanska väldet kallades motsvarande befattning begler-beg.
Vissa högre tjänstemän inom utrikesförvaltning och regering benämnes excellens till följd av sin befattning. Inom vissa samhällen har det förekommit att statschefen utsett en gunstling till hedersexcellens utan att det var kombinerat med motsvarande befattning. Detta gjordes till exempel i tsartidens Ryssland. Om man så vill kan man se detta som ett steg mot adelskap.
I det polsk-litauiska samväldet var befälhavandet över de polska och litauiska styrkorna delat på varsin befattning. Överbefälhavaren över de polska styrkorna kallades "kronans storhetman" och de litauiska styrkornas befälhavare kallades "Litauens storhetman". Dessa storhetmaner bistods under fälttåg av s.k. "fälthetmaner".
Hovfröken ansågs som en offentlig befattning. Hon blev utnämnd av monarken, och utnämningen offentliggjordes i pressen. När en tjänst blev ledig, rekommenderades en högadlig kandidat som väntades kunna uppföra sig enligt etiketten och vara pålitlig rojalist. Det vanliga var en anhörig till en hovfunktionär. En initierad person, ibland en hovdam, ibland en vän till drottningen, hörde sig då för informellt om personen var intresserad. Det ansågs som en skymf av en kunglig kvinna att få ett nej på förfrågan, och därför fick kandidaten aldrig formellt frågan förrän man informellt redan tagit reda på att svaret skulle bli positivt. Först därefter ställdes frågan formellt av överhovmästarinnan, som kallade till intervju i sin tjänstevåning. Eftersom arbetsuppgiften i princip var att tjänstgöra som sällskap, var personlig sympati viktig. Arbetsgivaren brukade därför ofta avbryta mötet genom att "spontant" besöka sin överhovmästarinna (som drottning Josefina), eller gömma sig bakom en pelare (som drottning Lovisa). Formellt var det kungen som utnämnde hovfröken, men detta var endast formalia och allt avgjordes i praktiken av drottning och överhovmästarinna där utnämningen endast var bekräftelsen.
Hovkapellmästare var en hög musikalisk befattning vid kungliga och furstliga hov i Europa. Förutom att leda det musikaliska arbetet vid hovet var hovkapellmästaren ofta även kompositör. En berömd hovkapellmästare kunde även skänka extra glans åt furstehuset.
Hälare måste ha insikt om att det är föremål (eller handlingar) åtkomna genom brott som denne tagit befattning med. Denna befattning har varit ägnad att försvåra dess återställande till rätt ägare. En serie stölder och hälerier har bedömts som grova brott på grund av att gärningsmannen därigenom deltog i systematisk brottslig verksamhet av allvarlig art.
Befattning på Engelska
- position, situation, post
- handle stolen goods, a situation as museum director
