Braska Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder braska, varianter, uttal och böjningar av braska

Braska synonym, annat ord för braska, vad betyder braska, förklaring, uttal och böjningar av braska.

Vad betyder och hur uttalas braska

Braska uttalas braska och är ett verb -de.

Braska betyder:

Ordformer av braska

Aktiv

braska
infinitiv
braskar
presens
braskade
preteritum
braskat
supinum
braskande
presens particip
braska
imperativ

Braska är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet braska

  1. Under 1912 publicerades tre provnummer. Den kontinuerliga utgivningen kom igång med ekonomisk stötta av preventivmedelspionjären Nils Adamsson den 1 oktober 1913. Sex nummer av tidningen kom ut 1913, år 1914 kom tidningen ut var fjortonde dag, 1915-16 en gång i veckan, 1917-20 på nytt varannan vecka och därefter sporadiskt. Naggen skrevs till stor del av Lindorm själv under olika pseudonymer, som för att ge intryck av en större medarbetarskara. Antalet medverkande skribenter var ändå cirka hundra. "Lindorms kanske främsta insats som redaktör var att han lyckades engagera så många skickliga illustratörer. Ingen samtida svensk skämttidning hade åren 1914-18 något liknande. (Axel) Uhlén uppger att Lindorm själv oftast gav illustratörerna uppslag till deras satiriska omslagsbilder."I de tre första numren, under pilotutgivningen 1912, stod Ivar Starkenberg ensam för bildmaterialet – till allt utom det braskande första omslaget. Evald Palmlund anger att detta är tecknat av P. Arnold. Samarbetet med Nils Adamsson bröts våren 1914. Erik Lindorm ägde tidningen från våren 1914 till dess nedläggning. Ivar Starkenberg lämnade redaktionen sommaren 1915. (källa)
  2. I gamla tiders almanackor och i bondepraktikan var märkesdagarna hålltider för de olika faserna under böndernas arbetsår. Utgångspunkten var ofta hävdvunnen praxis eller gamla iakttagelser, men även signaturläran hade stor betydelse (om det blåste på Blasius dag den 3 februari, skulle sommarens skörd bli bra – på Potentias dag den 19 maj skulle potatisen i jorden – på Karolinadagen den 20 maj skulle linet sås – Bartolomeus "bockslakt och bikupor" osv). Andra fantasifulla regler kunde lyda: takdropp på kyndelsmässodagen betyder att sommarens kospenar ska droppa av stor mjölkproduktion. Eller "Anders braskar – julen slaskar". Mer förtroendeingivande var "Om Erik ger ax, ger Olof kaka". (källa)
  3. 21 december är den 355:e dagen på året i den gregorianska kalendern (356:e under skottår). Det återstår 10 dagar av året. Enligt Bondepraktikan sägs det att om Andersdagen (30 november) har varit kall blir denna dag slaskig och tvärtom, enligt ordstävet "Om Anders braskar/slaskar ska Tomas slaska/braska". (källa)
  4. 30 november är den 334:e dagen på året i den gregorianska kalendern (335:e under skottår). Det återstår 31 dagar av året. Ett gammalt talesätt säger om dagen, att om Anders (som har namnsdag) braskar (att det är mycket kallt) ska Thomas (dvs julen) slaska och tvärtom. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.