Vad betyder och hur uttalas burit
Burit uttalas burit se under bära.
Ordformer och varianter av burit
Hur används ordet burit
Några kända män som burit getskägg är den nederländske sjöofficeren Dorus Rijkers och den engelske legosoldaten Guy Fawkes.
Följden blef ock den, att en ny reglementerad modell för huggvärja för sjöofficerare och underbefäl inom flottan blef fastställd och sjökrigaren erhöll ett verkligt anfalls- och försvarsvapen, i stället för den löjeväckande och odugliga paradvärja, han förut burit, mera till lyst", än på allvar.
En ishockeyhjälm är en hjälm som används av ishockeyspelare för att skydda sig mot huvudskador. Fram till 1960-talet spelades ishockey utan hjälm, inte ens målvakterna hade några skydd för huvudet. 1959 när Montreal Canadiens målvakt Jacques Plante fick ett skott i ansiktet under en match kom han tillbaka i spel igen med en mask som han tidigare bara burit på träning. Bland utespelarna var backen Leonard "Red" Kelly en av de första att använda hjälm så tidigt som 1960. Han deltog under slogan "Kelly plays it safe" i en kampanj som lyckades driva fram ett hjälmtvång i Kanadas lokala ligor 1964.
Flera jultidningar har burit titeln Julklappen. Den mest långlivade utgavs av Folkskolans barntidning (1893–1955).
Karl eller Carl är ett mansnamn med germanskt ursprung, som förekommer i nordiska språk och på tyska. På engelska och franska motsvaras det av Charles, och motsvarigheter förekommer även i andra språk. Namnet är identiskt med substantivet karl, i betydelsen "fri man". Många kungligheter har burit namnet Karl och dess motsvarigheter, däribland många svenska kungar och prinsar. Karl är också ett av de vanligaste svenska namnen.
Pilar gallrar själva sin krona genom att vissa kvistar som burit blommor och frukter avskiljs från växten under hösten och vintern genom en skarp, regelbunden led och faller på samma sätt som bladen vid lövfällningen.
Underbyxor blev ett allt mer använt plagg, framförallt under vintern, på 1850-talet. Innan 1880-talet var underbyxor öppna i skrevet. I pressen diskuterades underklädesmodeller, material och relationen till hälsa. Debatterna ledde till att underbyxor användes i allt större utsträckning. Svenska dräktreformföreningen rekommenderade ett plagg där byxorna och linnet var ihopsydda (combinations). Föreningen hade som mål att förändra underkläderna som svenskorna bar. De ville göra underkläderna mer kroppsvänliga samt bättre för hälsan. I allmänhet började inte kvinnor att använda underbyxor förrän perioden 1870–1900. Men ända in på 1950-talet fanns det kvinnor i Siljansbygden, bland annat, som aldrig hade burit byxor av någon typ i hela sina liv.
Postmodern arkitektur, också kallad postmodern klassicism, är ett otydligt och mångskiftande begrepp för en rörelse främst under 1970- och 1980-talet som vände sig emot idealen inom modernismen. Inom arkitekturteori började man använda begreppet "postmodernism" under 1970-talet efter att Charles Jencks definierat begreppets betydelse för arkitekturen i sin bok The Language of Postmodern Architecture. Syftet med postmodernismen var att kritisera modernismens puristiska ideal. Den utopiska, kollektivistiska och funktionella ideologi, som förmodades ha burit upp modernismen i arkitekturen - och gav den ett enda, rationellt fastställt mål - förkastades till förmån för något som medvetet var mindre idealistiskt och uppriktigt men, hoppades man, mera demokratiskt.
Under medeltiden kom prästen allt mer att ses som en offerpräst då han frambar mässans offer, och man gjorde inte så stor skillnad mellan biskop och präst, biskop blev snarare en variant av prästämbetet, och det förekom att påven gav dispenser till präster att förrätta ordinationer. Mässoffret kom att bli en stridsfråga under reformationen. Reformatorerna ansåg att prästens viktigaste uppgift var att predika och undervisa, samtidigt som man avvisade nattvardens karaktär av offer. Jesus hade, menade man, burit fram det slutgiltiga offret, och inga offer får ske efter detta. Häri låg en dogmatisk konflikt gentemot den Romersk-katolska kyrkan för vilken mässoffret är omistligt, dock kan det ifrågasättas om reformatorernas beskrivning av den katolska mässoffersläran verkligen överensstämde med verkligheten.
I princip i alla tider har härskare burit yttre tecken på sin värdighet och bruket av regalier har bland annat sitt ursprung i Orienten där de persiska härskarna använde tiara. Liknande symboler har också använts av Egyptens faraoner (hjälmliknande krona), av romerska kejsare (triumfatorskrans), av påvarna (tiara) etc., alla tecken på makt och värdighet. Detta utvecklades så småningom till flera särskilda attribut, för att beteckna olika uppgifter i härskarekallet och dessa brukar sammanfattas med beteckningen regalier. Exempelvis har riksäpplet sitt ursprung hos de romerska kejsarnas glober för att beteckna deras världsherravälde, dessa försågs senare med korsglober vilka de i Romerska riket saknade. Från början var de guldkransar som kallades kronor kungens privata egendom, men senare uppfattades de som statens och rikets egendom, som sinnebilder för dess storhet och välde, där kungen enbart var en förvaltare och bärare av symbolerna.
Burit på Engelska
- carried, worn
