Vad betyder och hur uttalas ferrit
Ferrit uttalas ferr|it [-i´t] -en -er.
Ferrit betyder förening av oxid av trevärt järn o. en el. flera oxider av tvåvärd metall och (nästan) rent järn.
Ordformer och varianter av ferrit
Singular
- ferrit
- obestämd grundform
- ferrits
- obestämd genitiv
- ferriten
- bestämd grundform
- ferritens
- bestämd genitiv
Plural
- ferriter
- obestämd grundform
- ferriters
- obestämd genitiv
- ferriterna
- bestämd grundform
- ferriternas
- bestämd genitiv
Ferrit är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ferrit
I gråjärn består kolet av grova grafitfjäll, i vitjärn förekommer kolet främst i form av cementit och kisel i form av perlit. Andelen kol i gråjärn, segjärn och vitjärn är i princip den samma: 3 till 4 procent kol. Kiselhalten varierar dock något med mellan en och tre procent kisel. Gjutjärnets utseende varierar dock mycket beroende på om kolet förekommer förenat med järn som cementit eller i ren form som inbäddade grafitfjäll. Om kiselhalten är låg och svalningshastigheten hög bildas vitjärn. Vitjärnet är mycket sprött och består av perlit och cementit. Vid högre kiselhalter bildas i stället gråjärn, vilket är segare och består av ferrit, perlit och kol i form av grafit. Vid lägre kiselhalter bildas ingen ferrit i gråjärnet utan endast perlit. För att få segjärn ympas järnet vid tappningen med låga halter av magnesium (0,03–0,06 procent). Då bildar kolet sfärer av grafit i stället för som i gråjärnet fjäll. Detta gör järnet mer segt, därav namnet segjärn.
När rent järn värms upp från rumstemperatur till sin smältpunkt omvandlas dess kristallstruktur i flera steg som åskådliggörs i fasdiagram (se fasdiagram för järn och kol). Järnet kommer då att uppträda i två olika tillstånd, nämligen austenit och ferrit. Det ferrita tillståndet är stabilt vid två temperaturintervall. Det första intervallet är upp till 911 °C kallat α-järn (alfajärn) alternativt α-ferrit. Det andra intervallet är mellan 1392 °C och smältpunkten och kallas δ-järn (deltajärn) alternativt δ-ferrit. Austenit är enbart stabilt i ett intervall mellan 911 °C och 1392 °C, kallat γ-järn (gammajärn) alternativt γ-austenit.
Ferrit (metallurgi) – en modifikation av järn som har kroppscentrerad kubisk (bcc) kristallstruktur.
