Irrlära synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas irrlära

Irrlära uttalas irr|lära.

Ordformer och varianter av irrlära

Irrlära är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet irrlära

Konkordieformeln, som först utkom på tyska 1580, sedan på latin samma år, består av tvenne delar: Epilome ("kort sammandrag") och Solida declaratio ("grundlig förklaring"). Den förra innehåller tolv artiklar, av vilka de elva första bestå var och en av tre delar: Status controversiæ ("uppställande av tvistepunkten"), Affirmativa (lutherska kyrkans lära) och Negativa (vederläggning av andra åsikter), den tolfte innehåller blott vederläggning av åtskilliga irrläror.

Kyrkofäder (latin patres ecclesiastici) benämndes i den gamla kyrkan först varje biskop, men från 400-talet endast sådana kyrkolärare, som genom sin verksamhet utövat ett avgörande inflytande på utvecklingen av kyrkans lära och liv och som särskilt gentemot den inom kyrkan framträdande "irrläran" utvecklat och försvarat det kyrkliga lärobegreppet. En kyrkofader är alltså i strängt kyrklig bemärkelse en person vars texter och exemplariska liv har bidragit till att upprätta, fördjupa och försvara den kristna läran. Det är någon vars undervisning är normativ och vars helighet är allmänt erkänd. Benämningen kyrkofader härleder sig av den från äldsta tider i såväl österlandet som västerlandet gängse seden att beteckna förhållandet mellan lärare och lärjungar med orden fader och söner (barn).

I puritanismens England skapade John Bunyan med Kristens resa ett av genrens bestående verk. Uppbyggelseböckerna blev folklitteratur men skyddes inte av adel och borgerskap, men möjligen av prästerskapet som kunde misstänka förekomsten av svärmiska irrläror.

Meditation, drömresor, inre resor, healing, regression, olika former av seanser och sittningar och saker som utmanar människan att tänka större, och som lockar henne att leta inåt i sig själv, brukar betecknas som andlighet, och förknippas starkt med new age-tänkandet. Vissa former av sådan nyandlighet betraktas inom kristenheten som irrläror.

Antikrist (av grekiskans αντί anti, "mot", även "istället för", och Χριστός Khristos, "Kristus"), "Kristi motståndare", omnämns i Johannesbreven i Nya Testamentet som en gudlös person, som sprider irrläror, missbrukar Guds namn och en bedragare som förväntas komma i framtiden. Det är dock inte helt accepterat att Antikrist skulle vara namnet på en specifik person. En annan omdebatterad fråga är ifall vilddjuret i Uppenbarelseboken skulle vara Antikrist. Det bör nämnas att själva ordet "Antikrist" aldrig nämns i den boken.

Efter att han 1542 hade övertygats om riktigheten i reformationens principer ställdes han 1548 för en inkvisitionsdomstol i Venedig. Processen påbörjades den 24 maj och slutade med att Spiera den 20 juni högtidligen gjorde avbön för sina irrläror i Markuskyrkan. Efter denna avbön, som han följande söndag upprepade efter mässan i katedralen i Cittadella, nedsjönk han i en djup depression, som redan före årets slut kostade honom livet. Hans öde blev avgörande när Pier Paolo Vergerio anslöt sig till reformationen.