Justering Synonymer Betyder Uttal

• anpassning
• kalibrering
• korrektion
• korrigering
• ändring

Hur används ordet justering

1. Ett justerverk är en anläggning i ett sågverk för justering av virke, vilket innebär att virket efter sortering kapas i exakta längder. (källa)
2. Genom att lägga till kadmiumselenid, CdSe, till kadmiumsulfidpigmentet (PY37), fås en röd färg. Det bildar en fast lösning, kadmiumselenosulfid, som kan skrivas Cd(S,Se) eller CdS.CdSe. Med justering av andelen kadmiumselenid kan man få allt från gulorange till vinröd kulör. (källa)
3. Kalibrering sker genom att ett mätdon jämförs med en känd normal och är en uppmätning av vilken mätosäkerhet mätdonet har en viss tidpunkt och under vissa specificerade betingelser, det vill säga hur stort fel den kan ge vid en mätning. Kalibrering innebär inte att mätdonet trimmas eller justeras till att ge korrekta värden, även om en justering kan göras i samband med kalibreringen. En viss mätosäkerhet kommer dock alltid att finnas. (källa)
4. Datumvisning med veckodag och med automatiskt val av rätt antal dagar per månad: 28, 30 eller 31. Skottår brukar dock kräva manuell justering av februari till 29 dagar. Växling mellan sommartid och vintertid kräver ibland manuellt ingripande. Det finns även modeller som kan skifta mellan olika tidszoner. Praktiskt exempelvis vid resor så man kan hålla reda på ortens tid och när man kan ringa telefon hem utan att väcka någon mitt i natten. (källa)
5. Ett universalvalsverk utgörs av en kombination av horisontellt och vertikalt lagrade valsar. De vertikala valsarna används för bearbetning av arbetsstyckets kanter samt för justering av dess bredd. Valsverkstypen används vid till exempel valsning av plåt, band och balk och ingår ofta i större tunnplåtverk. Platta produkter (såsom plåt och band) valsas vanligen mellan släta valsar. Universalvalsverket gör det möjligt att valsa bredflänsprofiler. Sådana som i Europa benämns HE-profil, och som förr benämndes differdingerbalkar eller greyprofiler. Greyprofiler efter universalvalsverkets uppfinnare Henry Grey. Innan universalvalsverket gick endast profiler med smala flänsar med lutande ovansida att valsa, så som IPN och UPN-balk. (källa)
6. Friedrich Clemens Gerke (1801–1888) gjorde en europeisk justering av morsekoden redan 1848. Den viktigaste förändringen var att han eliminerade de pauser som förekom inom somliga tecken i den amerikanska versionen. Han införde därvid också de i engelska språket okända, men för tyska språket viktiga tecknen Ü, Ä och Ö. Detta system användes på en telegraflinje Hamburg–Cuxhaven, den första i Europa baserat på elektriska signaler. Tidigare fanns endast optiska telegraflinjer. Till minne därav har teletornet i Cuxhaven döpts till Friedrich-Clemens-Gerke-Turm. (källa)
7. Svensk normaltid utgår således från 15-gradersmeridianen östlig längd och sammanfaller med den centraleuropeiska tidszonen. Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879, vilket gav alla orter i landet samma tid, då kallad borgerlig tid. Skillnaden mellan Strömstad och Haparanda var tidigare 45 minuter, mellan Stockholm och Göteborg 24 minuter. Normaltiden från 1879 använde en meridian 12 tidsminuter, alltså 3°, väster om meridianen genom Stockholms gamla observatorium på Observatoriekullen nära Odenplan (som alltså ligger på 18°3'30" Ö), vilket innebar att Sveriges tidsmeridian då låg 15°3'30" öster om Greenwich. År 1900 ändrades tidsmeridianen till exakt 15° öster om Greenwich (medeleuropeiska tiden), vilket innebar en justering av tiden med 14 sekunder. Detta är den tidsmeridian som alltjämt används i Sverige. (källa)
8. Dagens planhyvel har utbytbara knivar av hårdmetallstål för att snabbt kunna byta hyvelstål i kuttern. En del äldre planhyvlar med knivar som kan slipas har en inbyggd slipmaskin, härmed behöver inte stålen demonteras ur maskinen vid slipning med en efterföljande justering vid montering i kuttern. (källa)
9. Ubåtar har både sido- och djuproder, djuproder används vid justering av djupet och sidoroder som på ett ytfartyg. Vissa ubåtar har istället för traditionella sido- och djuproder kryssroder, där alla fyra rodren används vid alla manövrar. Fördelar med kryssroder jämfört med traditionella plusroder inkluderar ökad redundans och mindre risk för roderskador vid intagande av och lättning från bottenläge. (källa)
10. Aktiv optik är en teknik för automatisk datorstyrd justering av huvudspegelns form och den sekundära spegelns läge i ett reflektorteleskop. Tekniken kompenserar för mekanisk deformation till följd av krafter orsakade av vind och vridning av teleskopet. (källa)