Synonymer till kalibrera
Vad betyder och hur uttalas kalibrera
Kalibrera uttalas kalibr|era -de.
Kalibrera betyder (tekn.) anpassa el. justera med hänsyn till mått.
Ordformer och varianter av kalibrera
Aktiv
- kalibrera
- infinitiv
- kalibrerar
- presens
- kalibrerade
- preteritum
- kalibrerat
- supinum
- kalibrerande
- presens particip
- kalibrera
- imperativ
Passiv
- kalibreras
- infinitiv
- kalibreras
- presens
- kalibrerades
- preteritum
- kalibrerats
- supinum
Perfekt particip
- kalibrerad en
- ~ + subst.
- kalibrerat ett
- ~ + subst.
- kalibrerade den/det/de
- ~ + subst.
Kalibrera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet kalibrera
För att skapa ett nominellt mått används ett minimum av olika passbitar som staplas och sammanfogas för att skapa det önskade referensmåttet. När flera block ska sammanfogas tas de upp från sin förvaringslåda, rengörs från överflödig vaselin- eller oljefilm, skjuts och pressas samman samtidigt som de vrids över till en linjerande rektangulär stapelform. På grund av sin höga ytnoggrannhet och planhet hjälper lufttrycket till hålla bitarna samman ihop med andra adhesionskrafter. Passbitar är kalibrerade för att vara korrekta vid 20 ° C (68 ° F) och bör hållas vid denna temperatur vid noggrannare mätning, för att minimera effekterna av termisk expansion. Det förekommer också kombinationer med stål och keramiska bitar där slitageblock av keramik kan anbringas i en stapelände, för att skydda för mekaniskt slitage vid måttöverföringar.
Vid komplexa byggprojekt har det alltid varit viktigt att alla inblandade använder ett likvärdigt längdmått. Ett tidigt exempel är faraonernas byggande av tempel och pyramider i det gamla Egypten, 3000 år f Kr. Den arkitekt som glömt eller försummat sin skyldighet att kalibrera referensmåttet vid varje fullmåne straffades med döden.
Därtill finns långa måttband på upp till 200 meters längder för byggindustri, lantmäteri med mera. Dessa är normalt i stål och är kalibrerade för en särskild temperatur (20°) och spännkraft (normalt 50 N) vid användning.
Ofta presenteras kalibrerade dateringar som vanliga kalenderår, men med tanke på felmarginalen blir den presenterad som ett intervall. Exempelvis blir dateringen ovan i kalibrerad form "3340 - 3090 f.Kr.", men här kan de kalibrerade värdena även variera beroende på hur hög säkerheten är. Vanligen anges dock första standardavvikelsen, vilken är 68,2 % säkerhet, för en kalibrerad datering. Standardavvikelsen förtydligas ibland när så behövs, där 1σ (sigma), betyder första standardavvikelsen med 68,2 % säkerhet och 2σ betecknar 95,4 % säkerhet. Beroende på kalibreringskurvans svängningar kan vissa tidsavsnitt bli mer svårdaterade, vilket exemplet ovan är ett exempel på då en okalibrerad datering med felmarginal ±60 år sträcker sig över 250 år i kalibrerad form.
Det finns många olika modeller av alkoholmätare för privatpersoner. Dessa är oftast av mindre modell än polisens och inte lika exakta, och de billigare modellerna har visat sig vara opålitliga då de visat sjunkande resultat vid flera blåsningar i följd, alternativt inte varit kalibrerade för det aktuella landets alkoholgränser.
Vid valsning av metaller används två huvudtyper av valsar: släta för valsning av platta produkter, plattvalsning, samt spårade (kalibrerade) för valsning av långa produkter, spårvalsning. Hos de senare finns ett antal spår uppsvarvade vilka ger, alltefter spårens form och djup, olika öppningar i valsarna. Vid passagen genom dessa öppningar ges materialet successivt den önskade formen. Valsarna kan vara tillverkade av gjutjärn, stål eller olika hårdmetaller (vanligt i trådvalsverk och folieverk).
En vikt är ett föremål med viss, noggrant uppmätt, mängd materia, massa. Noggrant kalibrerade vikter används främst vid vägning med balansvågar och vid kontroll av vågar. Kända vikter kommer också till användning vid exempelvis tyngdlyftning eller vid barlastning av fordon eller farkoster till rätt tomvikt, tyngdpunkt och rotationströghetsmoment.
Ett praktiskt experiment är att placera olika typer av termometrar bredvid varandra och utsätta dessa för direkt solsken. Eller att placera lika termometrar bredvid varandra på en skiva målad i olika färger motsvarande de olika termometrarnas placeringar. Man kommer då att finna att alla dessa termometrar kan visa radikalt olika temperaturer. Detta eftersom strålningen har absorberats olika mycket och i vissa fall påverkat temperaturen i termometern mer än vad luftens gasatomer har gjort. Luftens temperatur mätt skärmad från solstrålningen är dock densamma för alla termometrar, förutsatt förstås att de kalibrerats mot varandra.
