Lagt Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder lagt, varianter, uttal och böjningar av lagt

Lagt synonym, annat ord för lagt, vad betyder lagt, förklaring, uttal och böjningar av lagt.

Vad betyder och hur uttalas lagt

Lagt uttalas lagt se under lägga.

Ordformer av lagt

lagt se under lägga

Andra språk

Lagt på Engelska

  • placed

Hur används ordet lagt

  1. Gasverk är en industriell anläggning som producerar stadsgas. Ursprungligen tillverkades gasen i kolgasverk genom torrdestillation av stenkol, vilket gav inkomstbringande biprodukter i form av koks, ammoniak och bensen. Eftersom det var en smutsig och miljöfarlig process övergick gasverken med tiden till spaltgasverk, där gasen istället produceras genom omvandling (spaltning) av lättbensin eller butan. Idag har man lagt ner även spaltgasverken och ersatt dessa med naturgas- eller biogasanläggningar. Naturgas transporteras antingen i långa pipelines från gasfyndigheterna eller i flytande form (LNG) med fartyg och/eller tankbil till särskilda blandningstationer, där gasen fårätt tryck och sammansättning, och sedan förs in i stadsgasnätet. Biogas produceras genom rötning av organiska restprodukter i särskilda produktionsanläggningar för biogas, och förs sedan via rörledning och blandningsstationer in i stadsgasnätet. (källa)
  2. Till trafikdistribuerade gratistidningar hör bland annat rikstäckande Metro och före detta Stockholm City. I Skåne fanns fem lokala City-editioner: City Malmö, City Lund, City Helsingborg, City Landskrona, City Kristianstad. Samtliga Cityeditioner hade lagt ner före utgången av 2015. Tidigare fanns även tidningarna Punkt SE, 18 minuter och City Göteborg (den senare en Göteborgsvariant av Stockholm City), men dessa tvingades lägga ner på grund av bristande lönsamhet. Utanför storstäderna finns Extra Östergötland. Tidigare fanns Xtra Helsingborg, men den har numera övergått till namnet City Helsingborg. Bland de gratistidningar som verkat längst i Sverige finns AlingsåsKuriren, som startade sin verksamhet 1969, och som sedan 2009 kommer ut två dagar i veckan. 2011 startade företaget också gratisutdelad tidning i Borås och Bollebygd. (källa)
  3. Grundlagsfrågan debatterades under 1950- och 60-talen. Många ansåg att det inte fanns anledning att ändra den dåvarande regeringsformen, eftersom den hade fungerat utan problem hittills och utvecklingen mot demokrati och parlamentarism hade varit lugn och lyckosam. Andra ansåg att det var en brist att regeringsformen i sin ordalydelse fortfarande stadgade en maktdelning av ett slag som inte längre var aktuell, medan parlamentarismen endast byggde på den konstitutionella praxis som hade utvecklats under 1900-talet. En tidigare utredning, Författningsutredningen, hade lagt fram sitt slutbetänkande 1963 (1963:16-18) men hade inte varit enig. I dess slutbetänkande fanns därför både ett förslag med en enkammarriksdag och ett förslag med en tvåkammarriksdag. (källa)
  4. Säljaren har inte rätt att behålla handpenningen om köparen drar sig ur. Däremot har säljaren i den situationen ofta rätt till ersättning, bland annat för det arbete den har lagt ned, och har med betald handpenning en bättre förhandlingsposition (i synnerhet om köparen visar sig medellös). Frågan om rätt till ersättning och eventuell ersättnings storlek avgörs från fall till fall oberoende av handpenningen. (källa)
  5. Försvararna av hemspråksundervisning hävdar att det inte finns några belägg för att det i det långa loppet skulle vara störande för barn att lära sig flera språk samtidigt, och pekar även på att det finns flera studier som visar att skolelever som lär sig ämnesstoff på sitt starkare språk kommer att lära sig majoritetsspråket bättre. En undersökning gjord av kommunernas forskningsenhet i Danmark kunde dock inte se att hemspråksundervisningen lett till några förbättringar, och som en följd av detta beslutade Köpenhamns kommun att lägga ner sin hemspråksundervisningen i mars 2006. Övriga danska kommuner hade redan dessförinnan lagt ner sin hemspråksundervisning. (källa)
  6. I en social miljö där artighetstitlar är etablerade, vilket är fallet i många länder, uppfattas det ofta som förolämpande att utelämna sådana. I Sverige har bruket av artighetstitlar gradvis försvunnit sedan sent 1960-tal. Tidigare kunde det dock uppfattas som förolämpning att tilltalas Ni (och "du" tolkades som oförskämdhet i formella sammanhang, förutom mot barn eller mot dem som man formellt hade lagt bort titlarna med genom en så kallad du-skål). I stället kunde "herr" + efternamn brukas som tilltalsord, eller i vissa fall "herrn" (exempelvis av serveringspersonal), om personens efternamn var okänt. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.