Rugge synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas rugge

Rugge uttalas rugge -n ruggar el. rugg -en -ar.

Rugge betyder tät samling av vass.

Ordformer och varianter av rugge

Rugge är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet rugge

Direkt efter häckningen ruggar grågåsen och blir därmed flygoförmögen. Det är endast under denna period som en adult grågåsällsynt kan dyka för att undkomma fara. Juvenila fåglar dyker dock ofta och grågåsen är för övrigt en god simmare.

Gässen ruggar en gång om året och kan då inte flyga. De vuxna äter växtdelar medan ungarna (gässlingarna) äter smådjur. Gäss smälter gräs och dylik föda väldigt dåligt och måste därför äta stora mängder. Detta för att snabbt göra sig av med avföring så att maten inte tynger ner dem så de inte kan lyfta om fara hotar. De flyger mycket snabbt, ordnade i v-formation. De är ganska bra simmare, men dyker endast som gässlingar eller när fara hotar under ruggningen.

Praktdräkt är en fjäderdräkt som adulta hanar bland ett antal fågelarter, speciellt änder men även några vadare, anlägger vid häckningstid. Begreppet används på grund av en mer komplicerad ruggningscykel varför man oftast inte talar om sommardräkt eller vinterdräkt hos dessa fåglar. Praktdräkten är extra färggrann och distinkt tecknad, precis som hos många andra arters häckningsdräkter, men bärs under senhösten, vintern och våren och inte på sommaren. Efter parningen, under sommaren, ruggar dessa fåglar till en mindre distinkt fjäderdräkt, en så kallad eklipsdräkt som ger extra kamouflage.

Alla ripor, förutom moripan, kännetecknas av helvit vinterdräkt och att de, till skillnad från merparten av fåglarna, aktivt ruggar vid tre till fyra tillfällen om året. Från den helvita vinterdräkten ruggar de vid flera avgränsade tillfällen tills de får en allt mer brunfärgad dräkt. Allt för att dräkten ska vara så väl anpassad till miljön som möjligt vilket ökar dalripans kamouflerande skydd mot rovdjur.

Sommardräkt eller häckningsdräkt är begrepp som används lite generellt inom ornitologi för det utseende fåglar har under häckningstid, det vill säga på vår och försommarhalvåret. Begreppet används bara på fåglar vars fjäderdräkt skiljer sig under denna period från resterande tid på året. Begreppet används mest om adulta, det vill säga fullt utfärgade fåglar. Exempelvis använder man begreppen sommardräkt kontra vinterdräkt när man talar om exempelvis måsar och trutar, lommar, doppingar, vissa vadare och fältsparvar. På grund av en mer komplicerade ruggningscykel så talar man oftast inte om sommardräkt eller vinterdräkt hos merparten av änder utan istället om praktdräkt, eklipsdräkt etc. Arter som har en tidig häckningssäsong ruggar till sommardräkt tidigt på vårvintern medan andra anlägger den senare. Hos en del arter framträder sommardräkten genom nötning av de fjädrar som nybildats under vårruggningen som exempelvis hos staren. Många arter genomgår en fullständig ruggning, till vinterdräkt, tiden efter häckning men före höstflytten, det vill säga redan i juli-augusti. Andra arter, så som tropikflyttare, ruggar efter höstflytten i sina vinterkvarter.

Tranan ruggar varje år. Detta sker direkt efter häckningen och den ruggar då sina vingfjädrar så fort att den blir flygoförmögen. Under denna period uppsöker de därför ett område med gott om föda och skydd mot predatorer. De tranor som inte häckat flyttar först till vinterkvarteren.

Vinterdräkt är ett begrepp som används generellt inom ornitologi för de utseenden fåglar har när det inte är häckningstid, det vill säga på sensommaren, hösten och vintern. Begreppet används bara på fåglar vars dräkt skiljer sig under denna period från resterande tid på året. Begreppet används mest om adulta, det vill säga fullt utfärgade fåglar. Många arter genomgår en fullständig ruggning, till vinterdräkt, tiden efter häckning men före höstflytten, det vill säga redan i juli-augusti. Andra arter, så som tropikflyttare, ruggar efter höstflytten i sina vinterkvarter. Exempelvis använder man begreppen vinterdräkt kontra sommardräkt när man talar om måsar och trutar, lommar, doppingar, vadare och vissa fältsparvar. På grund av en mer komplicerad ruggningscykel så talar man oftast inte om vinterdräkt eller sommardräkt hos merparten av änder, utan istället om praktdräkt (eller parningsdräkt), eklipsdräkt etc. Arter som har en tidig häckningssäsong ruggar till sommardräkten tidigt på vårvintern, medan andra anlägger den senare.

En rugge blir 30 – 50 cm vid, och blommorna 2,5 – 3 cm i diameter.

Dalripa (Lagopus) är en medelstor fågelart i familjen fasanfåglar som förekommer över stora delar av norra halvklotet. Alla underarter utom moripa ruggar till en vit vinterdräkt.

Den adulta hanen har i häckningsdräkt mörkgrönt, lätt skimrande huvud och hals. Den har en smal vit halsring som avgränsar det gröna från det lilatonade kastanjebruna bröstet. Aktern är svart och de yttre stjärtpennorna beigevita. Några av de övre stjärttäckarna har uppkrullade svarta spetsar. Gräsandshanen har en enfärgat mattgul näbb. Under perioden då gräsandshanen ruggar sina vingpennor anlägger den en eklipsdräkt som är mer honlik men skiljs ifrån honan på att näbben är enfärgat mattgul, bröstet mörkare rödbrunt och huvudet något mer kontrastrikt. Juvenilen är mycket lik den adulta honan.

Rugge på Engelska

clump