Snitsla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet snitsla

1. Jaktstig är en form av jakt- eller träningskytte. I jaktstigar används oftast hagelvapen, men det finns även kuljaktstigar. Jaktstigen går till så att den deltagande går runt en snitslad bana med vanligen 8 stationer. Vid varje station ska den deltagande vanligen skjuta på två så kallade jaktstigsfigurer. I jaktstigsfigurerna finns en lapp i vilken antalet träffade hagel räknas och fylls i för varje station av stationsledaren. Poängskalan är 0-10, där noll är bom och 10 hagel eller mer är "fullt", trots att lappen kan innehålla uppemot 100 hagel så kan man i regel maximalt få 10 poäng per mål. (källa)
2. Punktorienteringen genomförs efter en snitslad bana och är cirka tre km lång. I startögonblicket erhålls en karta med endast starten inritad. Utefter banan finns det punkter (terrängföremål) vars läge man skall ange på sin karta med ett nålstick. Normalt ska det finnas tio punkter (fem punkter i banan och fem punkter utom banan). För varje millimeter fel får man en minuts tidstillägg. (källa)
3. Råvaran skärs därefter i pommes frites-liknande snitslar. I en extraktionsanläggning utlakas sockret ur snitseln med hjälp av vatten som håller 70 °C. Det ger en saft som kallas föråsaft. Den urlakade betsnitseln pressas och blir till betmassa, vilken används till djurfoder och kostfiberprodukter. Råsaften renas genom att man tillför släckt kalk och koldioxid som binder ämnen som inte är socker. Orenheterna filtreras bort och kvar blir en ljusgul saft som kallas tunnsaft. Denna saft innehåller cirka 14 % socker, resterande del utgörs av vatten. En stor del av vattnet ångas bort i indunstningsbehållare och kvar blir en tjockflytande vätska som kallas tjocksaft och innehåller 70 % socker. (källa)
4. Under andra världskriget byggde Krigsmakten en serie befästningar efter Vildmarksvägen mellan Gäddede och Strömsund. Dessa är markerade med skyltar som historiska besöksmål, med snitslade promenadstigar till skyddsrum, bunkrar, skyttegropar, kanonvärn, insprängda bergrum med mera. (källa)