Stadga Synonymer Betyder Uttal

• bestämmelse
• förordning
• lagfästa
• ordning
• reglemente
• stabilisera
• stabilitet
• stadighet
• stödja

Hur används ordet stadga

1. Alsnö stadga från 1280 är det äldsta regleringen av adelns privilegier, men har mer karaktären av kompensation. De som ägde jord och utförde tyngre krigstjänst kallades adel. (källa)
2. Kyrkohistoriskt talas om de s. k. adiaforistiska striderna inom den Lutherska kyrkan. Den första uppstod år 1548 då Karl V (tysk-romersk kejsare) hade utfärdat en stadga, Augsburger-Interim, där han fordrade att protestanterna skulle återuppta en mängd katolska bruk. Som en reaktion på detta förklarade de wittenbergska teologerna, med Philipp Melanchthon i spetsen, den s. k. Leipziger-Interim där åtskilliga punkter förklarades för utvärtes, för det kristliga livet likgiltiga ting (adiafora). (källa)
3. Gästgiveri , eller gästgivaregård, var en inrättning för resande på vägarna, där förtäring och inkvartering skulle bjudas, samt möjligheter till att byta häst för skjutsar. Detta var reglerat i Gästgiveristadgan, som avskaffades 1933. I dag används ordet om äldre krogar och hotellinrättningar i samhällen och byar. (källa)
4. Sedvänjan kan inom juridiken i vissa fall ses som en rättskälla och kan då kallas sedvanerätt. Detta är relaterat till begreppet rättspraxis. Sedvänja kan ibland rent av användas som rättskälla genom att någon lag uttryckligen hänvisar till den, såsom den svenska köplagen. Sådana sedvänjor som utvecklats inom en viss bransch och har nått en hög grad av fasthet och stadga inom affärslivet kallas ofta handelsbruk eller branschkutym. (källa)
5. Sedan landbos skyldighet att bygga blivit allmänt stadgad under 1400-talet, blev husesyn, som ett sätt att utröna om landborna fullgjort sina skyldigheter, bestämd genom Växjö stadga 1514 och i mandatet från 15 april 1541. Detta angick dock endast skattebönder och kronans landbönder. Den första fullständiga husesynsordningen (den anges vara från 1590) omtalar även husesyner, men endast för kronans landbor och skattebönder, samt på prästgårdar, på vilka byggnadsskyldigheten där närmare bestämmes. (källa)
6. Det förekom även hässjor (som i Lumsheden) som sattes i långa led, vilket gjorde att en krake (krage eller gubbe) kunde bära upp två länk (golv) på var sida. Dessa led kunde innehålla 10-12 golv. Kragar stöttades med två sneda stöttor, som stod ömsom lite snett in från vänster respektive höger för att stadga hässjan i längdled. På kragens pinnar lades sedan horisontellt hässjeroer som man lade höet på. Höet packades på roan, och sedan lades en ny roa på höet. Detta gjordes tills 5-6 lager lagts. Sista lagret kallades för att taka, och var viktigt för att hässjan skulle hålla mot regn och vind. Därför var det bara de mest vana karlarna som gjorde detta. (källa)
7. Från och med Alsnö stadga 1280 tillfördes soldater till rytteriet av personer som kunde sätta upp en ryttare med tillhörande utrustning och stridshäst varvid personen fick skattebefrielse (frälse) i utbyte. Personen kunde själv ställa upp som ryttare eller leja någon annan. Det var få som hade råd med detta, och det var vanligt att kronan värvade soldater (ofta utländska) eller använde uppbåd. Sjötrupperna organiserades av ledung. (källa)
8. Stjälken har inte tillräcklig stadga för att hålla sig upprätt under belastningen av det utspärrade grenverket och de rikliga blomställningarna. Till sitt växtsätt är jordröken därför en liten lian, för den klättrar: den håller sig under sin tillväxt upprätt genom bladklängen, nämligen bladens och småbladens skaft. Dessa är retliga och slår små bukter kring de föremål, som de kommer i kontakt med, till exempel gräsblad och grässtrån, så att hela örtståndet bildar en hoptrasslad härva. Den rikliga blomningen med små prydliga, bjärt tvåfärgade blommor pågår hela sommaren och in på hösten. (källa)
9. Julgransfot är ett slags stabil vas med stativ som används dels för att ge julgranen vatten, dels för att hålla den stående. Julgransfötter finns i många modeller. Förr användes främst en klassisk grön metallmodell med utfällbara röda ben och skruvar som man ställde in från olika håll för att ge granen stadga och hålla den rak, men numera finns modeller där granen spänns fast med fjädrar i ett björnsaxliknande grepp. Julgransfötter görs ofta i plast för att undvika rost. (källa)