Tidningsvärld Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet tidningsvärld

1. Om samma person är både chefredaktör och verkställande direktör och därmed har både publicistiskt och ekonomiskt ansvar kallas den ibland för publisher eller tidningschef i svensk tidningsvärld. (källa)
2. Han hade partipolitisk erfarenhet, och hade som ledarskribent ett brett politiskt ämnesval. Hans stil var omisskännlig, även osignerade ledarartiklar uppfattades av läsarna som typiska Leif Carlsson‑artiklar. Enligt Svenska Dagbladets förre chefredaktör Gustaf von Platen var han och Olof Lagercrantz den svenska "pressens två mest lysande stilister". Han var enligt Dagens Nyheter "en av den svenska tidningsvärldens stora stilister och företrädare för en bildningsvärld som inte längre är gångbar ens i SvD". Leif Carlssons bildningsvärld var djupa kunskaper i Europas kristna kulturarv, han forskade i Sveriges latinskspråkiga disputationslitteratur men övergick till journalistik när doktorsavhandlingen förelåg i korrektur. (källa)
3. Industrimagnat är idag ett något ålderdomligt ord som för tankarna till den klassiska industrialismen på 1800- och 1900-talet. Ordet 'magnat' kommer av latinets magnates (plural av magnas) med betydelsen "stor (eller ädel) person". För personer med liknande ställning inom tidningsvärlden kan ordet tidningsmogul, av den indiska härskartiteln mogul, användas. (källa)
4. Kolofonen i böcker motsvaras inom tidningsvärlden närmast av redaktionsrutan. (källa)
5. I tidningsvärlden är det i regel en redigerare som slutligen avgör vilken rubrik en artikel ska ha, snarare än den reporter som skrivit texten. Detta för att rubrikens formulering är tätt sammankopplad med tidningssidans formgivning. Det kan tyvärr få effekten att rubriken inte blir korrekt, inte har täckning i artikeltexten. (källa)
6. Scoop är ett branschuttryck inom tidningsvärlden för en sensationell nyhet med stort allmänintresse, med andra ord ett reportage som förväntas öka lösnummerförsäljningen. Underförstått är att en redaktion är ensam om nyheten. Skandaler är ofta scoop. (källa)
7. I tidningsvärlden är det i regel en redigerare som slutligen avgör vilken rubrik en artikel ska ha, snarare än den reporter som skrivit texten. Detta för att rubrikens formulering är tätt sammankopplad med tidningssidans formgivning. (källa)
8. William Randolph Hearsts ägande inom den amerikanska tidningsvärlden gjorde honom till en mycket förmögen man. Han lät uppföra det fantastiska Hearst Castle utanför San Simeon i Kalifornien där han underhöll dåtidens celebriteter, som exempelvis Charlie Chaplin och Mary Pickford. Ingen kostnad sparades i Hearst Castle: inomhuspool med guldklädda väggar, utomhuspool i romersk stil, marmorgolv och dyrbara antikviteter från världens alla hörn. (källa)
9. Krönikörens roll kan vara att upplysa, underhålla och uppmana till eftertanke. En bra krönika anses böra innehålla dokumenterade fakta, inte bara reflektioner och spekulationer. De artiklar som bara innehåller det sistnämnda kallas inom tidningsvärlden för tumsugare. I likhet med tidningars ledarsidor förekommer det att kulturkrönikören ges utrymme att ta ställning i politiska eller sociala frågor. (källa)
10. I det stora huset på Stationsgatan i Luleå kom syskonen Isakson tidigt i kontakt med tidningsvärlden. Förutom redaktion, kontor, sätteri och tryckeri rymde huset även bostad för familjen. I detta hus bodde Emma Isakson under hela sitt liv granne med sin bror Rudolf, men också med systern Alma, när denna återvände till Luleå. År 1908 tog Emma Isakson över sin bror Rudolfs arbete som kassör, och 1924 valdes hon in i företagsstyrelsen där hon blev ordförande 1945. Samma år blev hon även ansvarig utgivare för Norrbottens-Kuriren. (källa)