Vad betyder och hur uttalas tidsadverbial
Tidsadverbial uttalas tids|ad|i|al.
Ordformer och varianter av tidsadverbial
Singular
- tidsadverbial
- obestämd grundform
- tidsadverbials
- obestämd genitiv
- tidsadverbialet
- bestämd grundform
- tidsadverbialets
- bestämd genitiv
Plural
- tidsadverbial
- obestämd grundform
- tidsadverbials
- obestämd genitiv
- tidsadverbialen
- bestämd grundform
- tidsadverbialens
- bestämd genitiv
Tidsadverbial är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet tidsadverbial
Adverbial kan vara obligatoriska eller fakultativa satsdelar (i senare fallet används ofta termen fritt adverbial). Ett obligatoriskt adverbial förekommer vid verbet att bo, som blir meningslöst utan ett adverbial, till exempel ett rumsadverbial: Han bodde i Falkenberg. Däremot är tillägget av ett tidsadverbial i ovanstående mening fakultativt, det vill säga frivilligt: Han bodde i Falkenberg i tre år.
Prepositioner är adpositioner som placeras framför de nominalfraser för vilka de anger funktion i en sats. Nominalfrasens roll kan också innehas av nominala bisatser. Med sitt objekt kan prepositionen bilda rums- eller tidsadverbial, som är fallet för prepositionerna i, under, på. Prepositionen kan också bilda rent grammatiska funktioner som exempelvis "Jag skrattar åt dig", "Hon tänkte på att han skulle resa".
Exempel: Han åker alltså förhoppningsvis inte idag. (han=subjekt, åker=predikat, alltså=satsadverbial, förhoppningsvis=satsadverbial, inte= satsadverbial, idag=tidsadverbial).
Tidsadverbialet kan självklart även finnas på fundamentplatsen i satsschemat.
