Varv Synonymer Betyder Uttal

• båtbyggplats
• rond
• runda
• rundor

Hur används ordet varv

1. En glassmaskin är en maskin som gör glass och sorbet. Den består av snurrande blad och kylmedel som fryser glassen. Man blandar glassmeten eller sorbetsmeten, sätter igång glassmaskinen och häller sedan i smeten. De roterande bladen lyfter glassmeten från kylmedlet vid varje varv och rör om så att kylan fördelas. På så sätt får man en krämig, mjuk konsistens som är typisk för glass och sorbet. (källa)
2. 78-varvaren började under slutet av 1940-talet att ersättas av vinylskivan, vars tätare graverade spår och sänkt rotationshastighet möjliggjorde betydligt längre speltid än föregångaren. Dessa skivor ska avspelas med hastigheten 33 ⅓ resp 45 varv/minut. För inspelning av tal förekommer även hastigheten 16 ⅔ varv/minut. För musik ger denna hastighet oacceptabelt låg ljudkvalitet. (källa)
3. Traditionellt användes systemet med fyra kardinalstreck för att ange kurser och bäringar: Nord, Ost, Syd och Väst. Mellan dessa fanns interkardinalstrecken NO (nordost), SO (sydost), SV (sydväst) och NV (nordväst). Ytterligare indelning ger NNO (nordnordost) ONO (ostnordost) och så vidare. Nästa nivå är NtO (nord till ost), NOtN (nordost till nord) och så vidare, vilket ger totalt 32 streck på ett varv, eller 11 1/4 grad per streck. Om ytterligare noggrannhet behövdes kunde halv- och kvartsstreck användas. (källa)
4. Vanligtvis är längden på loppet 3000 meter och varvantalet varierar beroende på var vattenhindret är placerat. Enligt IAAFs regler ska varje löpare passera totalt 35 hinder och 7 vattengravar. Hindren är 914 mm för herrar och 762 mm för damer och till skillnad mot en häck välter inte hindret utan går att ta stöd mot med foten för att passera det. Av de totalt 5 hindren är 4 vanliga hinder och 1 vattenhinder. Vattenhindret är placerat i den andra kurvan och är således det fjärde hindret på varvet. Det består av ett vanligt hinder följt av ett 3,66 meter lång vattengrav som är 70 cm djup och lutar sedan uppåt för att nå markhöjd vid gravens slut. (källa)
5. Sedan slutet av 1980-talet har man kunnat tävla i hopprep i Sverige. Det är nu en sport under Svenska Gymnastikförbundet och har officiella Sverige- , Europa- och Världsmästerskap. När man tävlar i enkelrep hoppar man så många hopp (av varianten springsteg då man hoppar vartannat hopp på varannan fot) man kan på 30 sekunder, 2 min och så många dubbelsnurrar (repet går två varv i ett hopp) på 20 sekunder. Dubbelsnurrar görs inte på högre nivå (SM, EM, VM) utan där görs istället tripplar, så många man klarar innan man missar. Man gör också ett eget program som man visar upp för domare. Detta görs även i lag på samma sätt, fast då med springsteg 4x30 sekunder (varje hoppare hoppar 30 sekunder var) 2x2 minuter och dubbelsnurrar 4x20 sekunder och en serie som laget gör samtidigt (varken dubbelsnurrar eller trippelsnurrar tävlas med i lag på högre nivå (SM, EM, VM). Lagtävling kan även göras med dubbelrep. (källa)
6. Friedrich Wilhelm Bessel fastslog 1841 efter upptäckten av Sirius skenbara "vaggning" att Sirius måste ha en ännu inte upptäckt följeslagare. Denna upptäcktes 1862 av Alvan Graham Clark. Stjärnorna ligger på ett avstånd av 20 AE från varandra och gör ett varv kring varandra på 50 år. Den mindre stjärnan, Sirius B, är en vit dvärg. (källa)
7. Vissa handtag är försedda med en spärranordning, så att man bara behöver svänga handtaget ett kort stycke fram och tillbaka för att skruven resp muttern ska vridas varv efter varv. Växling mellan åtdragning och lossdragning kan ske antingen med hjälp av en liten hävarm på handtaget, eller genom att handtaget snos ett halvt varv kring sin längdaxel. Spärrhandtag är mycket tidsbesparande, men spärranordningens styrka sätter gränsen för vilket åtdragsmoment som kan uppnås. (källa)
8. Standarden för skivorna idag i en modern hårddisk roterar med en konstant hastighet på 5 400 varv i minuten (anges i RPM, revolutions per minute). Näst vanligast är diskar med 7 200 rpm skivhastighet. De snabbaste i dagsläget ligger på 10 000 eller 15 000 rpm. (källa)
9. Härveln kan vara utrustad med ett primitivt räkneverk och kallas då knäpphärvel. En kugghjulanordning lyfter successivt en liten trähammare, när härveln vevas. Efter ett antal varv, bestämt av kugghjulens utväxling, lösgörs hammaren, som faller ned mot en tunn träskiva med en liten smäll, en knäpp. Traditionellt är utväxlingen 1:12, varför det blir en knäpp vid vart tolfte varv. 6 knäpp är signalen att det är dags att knyta om en pasma, alltså efter 72 varv. Ett vanligt mått på härvelns omkrets är 4 alnar, men eftersom varje socken i äldsta tider hade sin egen uppfattning om hur stor en aln akulle vara, så blev det lite si och så med mängden garn i en pasma. Denna oreda avhjälptes genom att man fastställde den s.k. Rydaholmsalnen, med dagens mått 0,594 m (avrundat). Om man utgår från Rydaholmsalnen, består alltså en pasma av 72∙4∙0,594 = 171 m. 6 pasmor bildar 1 härva, 1 026 m. I modern tid har detta avrundats till en metrisk härva om 1 000 m med 10 st pasmor à 100 m. (källa)
10. Tidvattnet orsakas av att månens (och solens) gravitation inte är homogen över jordens hela utsträckning, vilket ger upphov till tidvattenkrafter. Månens gravitationella inverkan är något större för de delar av jorden som är närmare månen än de delar som är längre ifrån. Månen drar alltså något hårdare i de delar av jorden som är närmast himlakropparna solen och månen, jämfört med dem som är längst bort. Därför bildas en utbuktning på jorden närmast månen, då de delarna tenderar att närma sig månen snabbare än hela jorden gör. Det bildas också en utbuktning riktad bort ifrån månen. Då jorden roterar kring sin axel ungefär ett varv per dygn relativt månen, kommer en given ort att ha högvatten ungefär två gånger per dygn, en gång när orten är närmast månen och en gång när den är vänd bort från månen. (källa)