Vetande Synonymer Betyder Uttal

• kunnande
• kunnig
• kunskap
• kännedom
• lärdom

Hur används ordet vetande

1. En teori om ordets uppkomst är att disputationerna vid det medeltida universitetet i Paris gick så häftigt till att deltagarna liknades vid stridstuppar. Detta gjorde att deras verksamhet kom att kallas stridstuppsvetenskap, från det latinska ordet gallus, "tupp", och den grekiska efterleden -mathia, "vetande". Disputationerna råkade i vanrykte till följd av de barocka ämnen som behandlades och gallimatias blev då synonymt med struntprat. (källa)
2. Knappologi betecknar vetande som är meningslöst och pedantiskt systematiskt. Begreppet myntades av August Strindberg i novellen De lycksaliges ö i samlingen Svenska öden och äfventyr. (källa)
3. Ett uppslagsverk (belagt sedan 1915), konversationslexikon (belagt sedan 1821) , en uppslagsbok (belagt sedan 1881), encyklopedi (belagt sedan 1777) eller realencyklopedi (belagt sedan 1854), kallas referensverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område. (källa)
4. Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden, tillvägagångssätt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller. En person kan förvärva kunskap genom att memorera och internalisera information som andra har kommunicerat, exempelvis genom studier. En person kan också själv utveckla ny kunskap genom att dra slutsatser ur praktiska erfarenheter och upptäckter, genom att syntetisera (kombinera) annan förvärvad kunskap eller genom systematisk forskning med hjälp av vetenskapliga metoder. Kunskap kontrasteras ibland mot praktiska färdigheter. Vetande är ett näraliggande koncept, som ofta kontrasteras mot tro. Ur ett generellt perspektiv är kunskap medvetenhet om verklighet, exempelvis "Jag existerar", "Jag vet att 1+1=2" eller "Jag vet hur man lagar pyttipanna". (källa)
5. Uppslagsverk – encyklopedi, en sammanfattning av mänskligt vetande. (källa)
6. En vits (lustighet) är en relativt kort humoristisk, fyndig kommentar eller berättelse. Ordet kommer av tyskans witz, fornhögtyskans wizzi, 'vetande', 'förstånd'. (källa)
7. En polyteistisk uppfattning kan kombineras med att en av de gudar man tror på är viktigare än de andra, och kallas då monolatri eller henoteism. Samlingen av de gudar som finns i en viss polyteistisk religion kallas pantheon. I den polyteistiska föreställningsvärlden är gudarna ofta begränsade i sin makt av de andra gudarna, dödliga kan till exempel söka skydd från en gud hos en annan. Deras vetande är heller inte allomfattande och de är inte allestädes närvarande. Ofta beskrivs dessa gudar ha en fysisk form, innebo en fysisk plats som Olympen och de kan till och med dödas. I polyteistiska myter ingriper gudarna även ofta direkt i människornas värld och ibland avlar de barn med dödliga, se exempelvis Herakles. (källa)
8. Prosa saknar den formella strukturen som ett poem har, i form av antingen ett versmått eller rim, utan innehåller istället hela meningar, som senare bildar paragrafer. Språket och betydelsen skiner igenom tydligare, och texten är mindre tät. Generellt är berättarens roll viktigare i prosa, såväl som dennes berättarperspektiv, och kronologin. Berättaren kan berätta i förstapersonsperspektiv - det vill säga, i jag-form, eller i tredjepersonsperspektiv, då både berättaren och läsaren observerar situationen. Man skiljer därutöver mellan allvetande och begränsat vetande berättare, där den allvetande vet allt vad alla tänker, medan den begränsat vetande enbart förmedlar kunskap om en persons tankar. (källa)