Truta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet truta

1. Måsar och trutar – en underfamilj som tillhör familjen måsfåglar Laridae. (källa)
2. Måsar och trutar (Larinae) är en underfamilj som tillhör familjen måsfåglar (Laridae) inom ordningen vadarfåglar. Underfamiljen förekommer över hela världen, utom på Antarktis. De lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land, vid floder, sjöar, våtmarker men även periodvis vid åkrar eller i närheten av människan, inne i städer och på soptippar. Tretåig mås, beringmås och tärnmås lever pelagiskt utanför häckningstid. (källa)
3. Silltruten har generellt fyra åldersklasser som de andra stora trutarna, men uppvisar ofta ett mer komplicerat ruggningsmönster än många andra trutar i gråtrutskomplexet. Vanligtvis anlägger den adult dräkt drygt tre år efter kläckningen, det vill säga på sitt fjärde levnadsår. Läs mer om trutars ruggning. Både fuscus och heugelini kan dock uppvisa ett snabbare ruggningsförlopp och anlända till sina häckningsområden med en komplett ruggad adult fjäderdräkt redan under det tredje levnadsåret. (källa)
4. Färgen på fåglarnas regnbågshinna beror inte bara på pigment utan även på exempelvis ljusdiffraktion, och färgen kan variera från mörkbrunt och gult till rött, blått och grönt men även vara silver- och guldskimrande. Hos vissa arter, exempelvis hos stäpphöken skiljer sig könens ögonfärg åt och exempelvis har starhonan en gul ring runt iris vilket skiljer henne från hanen. Hos många arter förändras ögonfärgen med ålder, som hos duvhöken där ungfåglarnas iris är klargul och adulta fåglar har röd. Att ögonfärgen förändras med ålder förekommer hos en mängd fågelfamiljer som lommar, doppingar, änder, hökartade rovfåglar, fälthöns, trutar, alkor, hackspettar, härmtrastar, vireor och trupialer. (källa)
5. När ungen är ungefär tre veckor (mellan 15 och 30 dagar gammal) och har uppnått en vikt på 15-35 % av den adulta fågelns vikt lämnar den boplatsen tillsammans med en av föräldrafåglarna. Den är då fortfarande flygoförmögen eftersom den inte har utvecklat några hand- eller armpennor. Ungen går då ner i vattnet tillsammans med den ena föräldern eller hoppar ut från klipphyllan om den häckar högre upp i fågelberget och faller, ibland många tiotals meter, kontrollerat ner i vattnet eller på stranden . Tack vare sin fysiologi överlever de flesta fallet (hos Östersjönpopulationen förolyckas mindre än 1 % i fallet) där de omedelbart förenas med sina föräldrar som väntar på stranden eller i vattnet direkt under klipphyllan . Ungen är aldrig frånskild från sina föräldrar i mer änågra sekunder upp till maximalt någon minut . Ibland hoppar ungen tillsammans med föräldern ner från klipphyllan . Därefter lämnar de tillsammans bolokalen och simmar ut till havs . Det är sedan hanen som tar hand om ungen tills den är stor nog att klara sig själv. I Östersjön lämnar ungen bolokalen under sen kväll och tidig natt i skydd av mörker och under ostörda förhållanden är predation från trutar och liknande mycket ovanligt . De lämnar häckningslokalen i regel under slutet av juni och i början av juli . Vanligen häckar sillgrisslor inte före fem års ålder. (källa)
6. Tidigare placerades merparten av trutar och måsar i släktet Larus men Sangster et al. (2007) konstaterat att släktet inte var monofyletiskt varför det numera ofta delas upp i en rad släkten. De två DNA-studierna Crochet et al. (2000) och Pons et al. (2005) visade att långnäbbad mås, trädmås och skrattmås utgör en klad som inte är en systergrupp till övriga arter inom släktet Larus. Detta nya släkte tilldelades namnet Chroicocephalus. (källa)
7. Sommardräkt eller häckningsdräkt är begrepp som används lite generellt inom ornitologi för det utseende fåglar har under häckningstid, det vill säga på vår och försommarhalvåret. Begreppet används bara på fåglar vars fjäderdräkt skiljer sig under denna period från resterande tid på året. Begreppet används mest om adulta, det vill säga fullt utfärgade fåglar. Exempelvis använder man begreppen sommardräkt kontra vinterdräkt när man talar om exempelvis måsar och trutar, lommar, doppingar, vissa vadare och fältsparvar. På grund av en mer komplicerade ruggningscykel så talar man oftast inte om sommardräkt eller vinterdräkt hos merparten av änder utan istället om praktdräkt, eklipsdräkt etc. Arter som har en tidig häckningssäsong ruggar till sommardräkt tidigt på vårvintern medan andra anlägger den senare. Hos en del arter framträder sommardräkten genom nötning av de fjädrar som nybildats under vårruggningen som exempelvis hos staren. Många arter genomgår en fullständig ruggning, till vinterdräkt, tiden efter häckning men före höstflytten, det vill säga redan i juli-augusti. Andra arter, så som tropikflyttare, ruggar efter höstflytten i sina vinterkvarter. (källa)
8. Stormsvalan överlever inte på öar där landdäggdjur som råttor och katter har introducerats och den utstår naturlig predation från måsar och trutar, labbar, ugglor och falkar. Trots att den globala populationen minskar något, klassificeras den av IUCN som livskraftig på grund av dess stora globala population. Då den uppträder i grov sjö ute till sjöss så omgärdas den av flera myter och sjömansberättelser och den har även symboliskt förknippats med revolution. (källa)
9. Vanliga fiender till strandkrabban är smörbultar, simpor och trutar. Krabborna lever ett farligt liv och framförallt små krabbor och krabblarver utsätts för stora risker. Då krabbans fiender är så mycket större än den själv är dess huvudsakliga försvar inte dess klor och snabba reflexer. Det är istället dess kamouflage, dess färger och att den känner sin närmiljö så bra att den kan snabbt ila ner i närmaste gömställe. Krabbor kan också gräva ner sig i sand och lera för att försvinna helt. (källa)
10. Vinterdräkt är ett begrepp som används generellt inom ornitologi för de utseenden fåglar har när det inte är häckningstid, det vill säga på sensommaren, hösten och vintern. Begreppet används bara på fåglar vars dräkt skiljer sig under denna period från resterande tid på året. Begreppet används mest om adulta, det vill säga fullt utfärgade fåglar. Många arter genomgår en fullständig ruggning, till vinterdräkt, tiden efter häckning men före höstflytten, det vill säga redan i juli-augusti. Andra arter, så som tropikflyttare, ruggar efter höstflytten i sina vinterkvarter. Exempelvis använder man begreppen vinterdräkt kontra sommardräkt när man talar om måsar och trutar, lommar, doppingar, vadare och vissa fältsparvar. På grund av en mer komplicerad ruggningscykel så talar man oftast inte om vinterdräkt eller sommardräkt hos merparten av änder, utan istället om praktdräkt (eller parningsdräkt), eklipsdräkt etc. Arter som har en tidig häckningssäsong ruggar till sommardräkten tidigt på vårvintern, medan andra anlägger den senare. (källa)