Typ Synonymer Betyder Uttal

• art
• cirka
• format
• ganska
• genre
• jeppe
• kanalje
• kategori
• liksom
• slag
• sort
• ungefär
• ungefär som
• version

Hur används ordet typ

1. Typ 1 kallas primära diftonger, typ 2 kallas sekundära diftonger ur primärt långa vokaler och typ 3 kallas sekundära diftonger ur sekundärt långa vokaler. I sydsvenska dialekter och, med subtilare diftonger, också centralsvenska dialekter, finns bara typ 3. I österbottniska, norska och jämtska finns bara typ 1 (och i vissa dialekter även typ 2, främst diftongering av gammalt á). I isländska finns både typ 1 och 2. I gutniska och färöiska finns typ 1 och 2 och inslag av 3 och i älvdalska finns typ 2 med inslag av typ 3. I västerbottniskan finns alla tre typer, stain (av steinn m), häos (av hús n), stôuwu (av stofa f). (källa)
2. Inom etologi ett revir är ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är reproduktion, föda och skydd. Beroende på förutsättningarna uppvisas olika grad av aggression och mot olika inkräktare i reviret. En hane som håller lek- eller parningsrevir för att få para sig med så många honor som möjligt lägger ofta mycket energi på att jaga bort andra hanar främst av den egna arten. De arter som försvarar revir för att skydda sin avkomma är oftast mest aggressiva mot sådana djur som utgör mest hot mot deras avkomma, de arter som försvarar födorevir gör det oftast med mest energi mot arter som äter samma typ av föda, ofta inklusive den egna arten. Ett och samma revir kan tjäna flera funktioner samtidigt. (källa)
3. Vanda, Finnhems 10 (Skärgårdshavets Helikoptertjänst) (typ Eurocopter EC 135). (källa)
4. Influensaviruset typ A delas in i flera subtyper, och klassificeras efter variationen av två olika ytproteiner (antigener) som finns på ytan av viruset. Dessa är hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. Detta borgar för minst 144 olika virustyper. Proteinerna påverkar virusets förmåga att tränga in i celler, samt för frigörandet av nya viruspartiklar. (källa)
5. Rullkedjan är en typ av sluten länkkedja som vanligtvis används för kraftöverföring mellan maskinelement. Den kanske vanligaste typen av rullkedja används till cyklar. (källa)
6. En första variant är större loppmarknader som anordnas tillfälligt eller regelbundet. Där kan privatpersoner och företag hyra ett bord för en eller flera dagar och sköta sin egen försäljning. Dessa loppmarknader kan hålla till i parkeringsgarage, i centrumbyggnader eller ute i det fria. Ett exempel på en sådan loppmarknad är loppmarknaden i Vårberg i Stockholm, tidigare Skärholmens loppmarknad. En särskild variant av denna typ av loppmarknad är bakluckeloppisen, där försäljning sker från säljarens bil eller från ett bord invid bilen. En av de första bakluckeloppisarna i Sverige startade i Norrskedika utanför Östhammar i norra Uppland 1995, efter engelsk förebild. Sedan dess har många liknande loppmarknader öppnats i Sverige. (källa)
7. Dysmenorré delas in i primär typ (vanlig mensvärk) och sekundär typ (som beror på någon sjukdom). (källa)
8. Tidiga kärlflöjter av lergods förekommer i Sydamerika inom Inkakulturen. Dessa är oftast vattenflöjter. I Mellanamerika förekom en annan typ med fyra griphål, ofta snarlika varianter i Europa och Asien. Flöjter av denna typ som påträffats i Kina har kunnat dateras till 1.400-1.200 f. kr. (källa)
9. Svansmotor innebär att motorn i ett fordon är monterat längst bak, bakom bakaxeln. Detta förekommer på vissa bakhjulsdrivna bilar, bl.a. på Volkswagen Typ 1, Fiat 500D, Porsche 356 och 911, många tidigare Škoda och de flesta Tatra. En svansmotor kan vara ställd på längden, eller på tvären, men alltid bakom bakaxeln. Är den monterad bak, men framför bakaxeln kallas den för mittmotor. (källa)
10. Bukfetma eller central obesitas, är en typ av fetma som orsakas av fettansamling runt organen i bukhålan och runt tarmarna (visceralt fett). Bukfetma kan också definieras som ett stort midjemått, oavsett vad personen har för midja-höft-kvot och BMI. (källa)